Rabén & Sjögrenbloggen

  1. Boktips på Internationella kvinnodagen

    2017-03-08 08:30

    8 mars = Internationella kvinnodagen! Här tipsar vi om böcker för små och stora där tjejerna tar plats.

    Ur Lilian Bäckmans bok Tre feministiska sagor


    Läsålder 3-6:


    Boken om Lotta på Bråkmakargatan av Astrid Lindgren (ill. Ilon Wikland)

    När Lotta nyss hade fyllt fem år bestämde hon sig en dag för att flytta hemifrån. När mamma kommer in i barnkammaren är där tomt, där ligger bara en lapp som Lotta har skrivit. På den står det: JA HA FLÖTAT TITA I PAPERSKORJEN.

     

    Madicken av Astrid Lindgren (ill. Ilon Wikland)

    Madicken heter egentligen Margareta, men när hon var liten kallade hon sig själv Madicken, och fastän hon nu är stor och nästan sju år heter hon fortfarande så. Det är bara när hon behöver förmanas som hon kallas Margareta. Ganska ofta kallas hon Margareta.

     

    Snart blir det roligt! av Emma Adbåge

    Träffsäkert och med en stor portion humor berättas om förberedelser, förväntningar och kalasrus. Och inte minst den totala besvikelsen när det inte blir precis som man tänkt sig. Uppföljare till Augustnominerade Nu är det sent!

    PS. Missa inte heller Emma Adbåges klockrena böcker om Leni: Leni är ett sockerhjärta, Leni blir en bebis och Lenis Olle.

     

    Den fantastiska rufsitufsen av Beatrice Alemagna

    Edith är fem år och vill hitta den optimala födelsedagspresenten till sin mamma. En tufs? En rufsjacka? Nej, en liten rufsitufs! Men det tar tid att hitta en sån ... Edith är en fransk korsning av Lotta på Bråkmakargatan och Eloise – en liten tjej att beundra för hennes mod och påhittighet!

    Läsålder 6-9:


    Boken om Pippi Långstrump av Astrid Lindgren (ill. Ingrid Vang Nyman)

    Pippi läses som en feministisk ikon, en anti-auktoritär frihetshjälte, en aktivist för barns rättigheter, en pacifist, en kämpe för de svaga och utsatta, en lekfull livsnjutare i ett teknifierat samhälle och mycket, mycket mer.

    Astrid Lindgren själv, som aldrig var särskilt intresserad av att tolka sina egna böcker, sa i en text till professorn och vännen Olle Holmberg: "Om jag överhuvudtaget har haft någon särskild avsikt med Pippi-figuren, utöver att roa mina späda läsare så har det varit detta – att visa dem att man kan ha makt utan att missbruka den, ty av alla konststycken i livet är det tydligen det allra svåraste. Överallt missbrukas makt." 

     


    Ronja Rövardotter - Åskvädersbarn av Astrid Lindgren och Studio Ghibli

    Ronja Rövardotter, Astrid Lindgrens sista stora verk, kom ut 1981. Boken har översatts till 41 språk och sålts i över 10 miljoner exemplar världen över, och filmatiserades i mitten av 80-talet av Tage Danielsson. Nu har den kommit i en helt ny tappning, signerad Goro Miyazaki på legendariska Studio Ghibli i Japan.
    PS. Missa inte heller Ronja Rövardotter - Vildvittrorna

     

    Nina och snöleoparden av Emi Gunér (ill. Loka Kanarp)

    Nina är fem och ett halvt år och har en bästa kompis som heter Nour. Nina har långt, rakt, mörkt hår, starka armar och hennes bästa färg är röd. Om Nina själv fick välja skulle hon mycket hellre vara världens farligaste snöleopard än en flicka på fem och ett halvt. För snöleoparder har tänder vassa som knivar och de ser och hör bättre än någon människa på jorden.
    PS. Missa inte den andra boken om Nina, Nina börjar skolan!

     

    Sigrid & Affe räddar djuren av Moa Eriksson Sandberg (ill. Eva Björkstrand)

    Sigrid är nio år och bor i den lilla byn Grönbetet. Hon tycker att djur och hemliga klubbar är det bästa som finns. Det tycker hennes bästis Affe också. Därför bildar de den hemliga klubben DAR, Djurens Arbetsrätt.
    PS. Missa inte uppföljaren, Sigrid och Affe öppnar restaurang.

     

    Handboken av Elias Våhlund och Agnes Våhlund

    Förhandstips – boken släpps i maj! En dag när Lisa i vanlig ordning blir jagad av killgänget, rymmer hon in på biblioteket. Där, längst ner på en hylla, står en bok som liksom lyser. Lisa dras till hyllan och får fram boken som har det besynnerliga namnet Handbok för superhjältar – en bok som kommer att förändra Lisas liv! 

     

    Modiga Millan av Milena Bergquist (ill. Annika Huett)

    Millan har väntat i hela sitt liv på att få börja i skolan. Nu är det äntligen dags. Lite läbbigt känns det, men mest roligt. Med sitt röda hår och sitt humör sticker hon ut redan från början. Och hon är inte rädd för att ingripa när något är fel.

    Läsålder 9-12:

    Till häxornas försvar av Peter Arrhenius

    I andra boken om Fanny Falk har organisationen VAO, vän av ordning, ett nytt uppdrag åt henne, men Stickan är inte säker på att hon kommer att klara av det, kanske är det för farligt. Hon måste resa tillbaka i tiden, till häxbränningarna i Stockholm 1676.
    PS. Läs även första delen om Fanny Falk, I kungens spår.

     

    Ängeln utan vingar av Maud Mangold (ill. Alexander Jansson)

    Teas bästa vän Gabriel är försvunnen. Veckorna går och han kommer inte tillbaka. I stället dyker en underlig flicka upp. Hon erbjuder sig att hjälpa Tea att hitta sin vän. Men för att göra det måste Tea följa med flickan, djupt in i skogen.
    PS. Läs också den andra delen i serien, Dimmornas dal.

     

    Siri och vikingarna av Patric Nyström (ill. Per Demervall)

    Vikingen Torkel ska resa till Miklagård med en hemlig låda som ska överlämnas till självaste kejsaren. Men hans dotter Siri har lyckats smyga ombord på båten, och när hon blir upptäckt är det för sent att vända om. Samtidigt har Ivar, den elake hövdingen från grannbyn, fått nys om den mystiska lådan, och gör allt för att få tag på den ... En modern äventyrsserie!

     

    Roller girl av Victoria Jamieson

    En dag drar Astrids mamma med henne och kompisen Nicole på nåt annat än de vanliga tråkiga poesiuppläsningarna, de ser sin första Rollerderbymatch. Ljusen slocknar i hallen, samtidigt tänds gnistan i Astrid, från och med nu blir inget sig likt. "Jag skall bli en Roller girl!"

     

    Flickornas historia: Världen av Kristina Lindström (ill. Lina Bodén)

    Historia handlar vanligtvis om krig och kungar, nästan aldrig om barn och särskilt inte om flickor. Här möter vi sjutton flickor från olika världsdelar och olika epoker. Några av dem har funnits på riktigt, andra är påhittade ur en historisk verklighet. En kort faktatext avslutar varje kapitel.

    Unga vuxna:


    Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

    Sex tjejer har just börjat gymnasiet. De har inget gemensamt – förutom att en uråldrig ondska jagar dem. Utan varandra kommer de inte att överleva. Cirkeln är första delen i den rosade och älskade Engelsforstrilogin, och följs av Eld och Nyckeln!

     

    Tre feministiska sagor av Lilian Bäckman

    Tre feministiska sagor (om Brudarna Brrr, Rosa rosen och Curl-Lock) är en bok för både födda och ofödda feminister, full av humor, kamplust och en och annan groda.

     


    M varken varken mer eller mindre av Petra Backström

    19-åriga Maj har trasslat in sig i fyra kärlekshistorier – samtidigt. För att lösa situationen uppfinner hon ett känsloexperiment som ska reda ut allt. En smart, rolig och drastisk debut, med en huvudperson som är omöjlig att värja sig för och ett språk som slår knockout.

     

    Röd som blod av Salla Simukka 

    Efter att tidigare ha varit mobbad har sjuttonåriga Lumikki Andersson bestämt sig för att hålla sig på sin kant och göra sin egen grej. Men allt ställs på ända när hon hittar tvättade sedlar i skolans mörkrum. Snart är Lumikki indragen i en härva av internationell narkotikasmuggling.
    PS. Fortsätt följa Lumikki Andersson, Finlands svar på Lisbeth Salander, i de fristående delarna, Vit som snö och Svart som ebenholts.

  2. Fem frågor till Mats Berggren

    2017-02-22 10:00

    Mats Berggrens bok Det finns inga skridskor i öknen fyller femton i år. Boken har blivit något av en klassrumsfavorit och är fortfarande högaktuell. Med anledning av jubileet ställde vi några frågor till Mats.


    Fotograf: Sune Fridell

    Vad tror du är hemligheten bakom framgången med Det finns inga skridskor i öknen?

    – Kulturkrockar mellan infödda svenskar och muslimska invandrare har hela tiden varit och fortsätter att vara ett högaktuellt ämne. Att bokens tre huvudpersoner är en muslimsk flicka och två infödda svenskar – en kille och en tjej – gör dessutom att finns någon att identifiera sig med för många olika läsare.

    Du skildrar ofta förorten och dess invånare i dina böcker. Hur kommer det sig?

    – Jag är mycket ute i skolor och på andra håll, då stöter jag på historier som jag tycker är värda att berätta vidare – och de har inte sällan handlat om förorter, eftersom där finns mycket som inte tidigare har skildrats i ungdomsromaner.

    Vilka är de vanligaste frågorna eleverna brukar ställa?

    – "Hur mycket tjänar du?" Men också om var jag får min inspiration ifrån och hur det kom sig att jag ville bli författare. När de har läst någon av mina böcker kan de komma med båda avancerade och detaljerade frågor. "Är det vanligt att växla mellan två synvinklar på det sättet som du gör i Det finns inga skridskor i öknen?"

    Vad skulle du säga är drivkraften i ditt författarskap?

    – Det är en nyfikenhet på samhället och samtiden. Vad är det för Sverige vi lever i, vad är bra, vad är dåligt, vart är det på väg, vad kan vi göra åt det som är dåligt? Det är den nyfikenheten som får mig att ge mig ut i skolor, på fritidsgårdar, bland hiphopare, unga muslimer och andra.

    Vid sidan av ditt författande föreläser du om ungdomslitteratur och du har även arbetat som recensent. Vad tycker du har förändrats de senaste femton åren när det gäller ungas läsning och behandlingen av ungdomsböcker?

    – Många klarar i dag inte böcker som unga i samma ålder klarade att läsa för bara fem-tio år sedan. I senaste PISA-undersökningen hade läsförmågan blivit lite bättre, men den förbättringen skedde från en relativt låg nivå och klyftorna mellan eleverna växer. Samtidigt som larmrapporterna har duggat tätt minskar utrymmet för recensioner av barn- och ungdomsböcker i tidningarna – jag har fått färre recensioner för varje bok jag har gett ut. Kanske finns det ett samband. Alla säger att det är viktigt att unga läser böcker, men i praktiken visar massmedia att det inte alls är det.

  3. Sigrid och Affe, bästisarna som alltid står upp för varandra

    2017-02-21 09:27

    Moa Eriksson Sandberg är född 1981 och bosatt i Stockholm.  Hon skriver bokserien om Sigrid och Affe. I den nya boken öppnar de restaurang.

    Vi bad Moa berätta mer om sina karaktärer:

    – Serien handlar om de nioåriga bästisarna Sigrid och Affe i den lilla byn Grönbetet. Jag ville skriva en rolig serie där vänskap och fantasi står i fokus. Jag hoppas att den ska locka till mycket fniss, och en känsla av att ingenting är omöjligt. Den är inspirerad av lekarna mina kompisar och jag lekte som barn. Vi tog våra lekar på största allvar. Det blev liksom på riktigt. Och just krocken mellan barns lekar och vuxenvärlden blir ofta komisk. En annan inspirationskälla är Richmal Cromptons böcker om Bill som jag älskade både som barn och nu.

    Beskriv Sigrid och Affe!

    – Sigrid är lite lillgammal och självgod men framförallt full av fantasi. Hon tänker att hon kanske vill bli detektiv eller en snäll bankrånare när hon blir stor. Affe är lite mer tillbakadragen. Hon älskar Lady Gaga och djur. Båda tjejerna har mycket skinn på näsan. De står alltid upp för varandra! Karaktärerna är påhittade men har drag av både mig själv och barndomsvänner jag haft.

    Sigrid och Affe räddar djuren och Sigrid och Affe öppnar restaurang finns ute nu. Böckerna illustreras av Eva Björkstrand.

  4. Berättelsen om Vina Vinas tillkomst

    2017-02-16 12:39

    Jag skrev en text. Den byggde på intryck och känslor av ett möte med en tre-fyraåring en sommardag. Han ägnade sig åt en rätt typisk syssla för ett barn i hans ålder. Lek med en pinne.

    Under hösten letade jag och min förläggare Moa efter i en illustratör. Jag sa: Det måste vara nån som förstår sig på pinnar! och menade förstås någon som förutom att vara en skicklig illustratör, också vet hur grundläggande och väsentlig en sån lek kan vara.

    Vi hittade Lotta Geffenblad. Lycka!

    Det enda som fanns före denna text var själva namnet: Vina Vina. Det var fröet, ett sparat namn, taget ur ett barns mun. Jag ville att Vina Vina skulle vara ett barn, en pojke men inte ett vanligt svenskt förskolebarn. Vina Vina finns i utkanten av verkligheten. Det är vad Lotta fick veta.

    Lotta tyckte om texten men skulle just fara iväg på en långresa. På det där drastiska förlagsplanerande viset måste omslaget till boken komma bums. Det lovade hon. Sen for hon.

    Jag väntade och väntade. Och väntade lite till. Som en gravid. Så kom det ett mail. Jag öppnade det och tittade. Och tittade. Jag kände hur ett leende sakta spred sig över mitt ansikte. Jaså SÅ ser du ut min lille vän! Det var som att se sitt nyfödda barn. Från mina ord och Lottas bild föddes en helt ny person. Jag blev omedelbart kär. Han är faktiskt ett litet under. Ett barn som vi båda kommer att älska för att det är vårt. Som kliver ut som sin alldeles egna person och tar för sig av världen.

    Nu hade han fått liv. Och lite miljö. Jag behövde omedelbart veta, hur ser till exempel hans lilla säng ut? Visst har han väl en sån? Bor han i skogen? Oj oj. För att få reda på det var jag tvungen att fortsätta att skriva om honom.

    Efter långt om länge kom Lotta Geffenblad tillbaka från sin långresa och hade tid att illustrera berättelsen om Vina Vina, hans pinne och mötet med vargen. Jag fick fortsätta att vänta på bilder. Undra och fundera. I det här läget sitter man som författare med hjärtat i handen. Arbetet mellan författare och illustratör bygger sannerligen på ömsesidigt förtroende. Man kan ju inte komma och säga: Så där ser det inte ut. Texten och bilden är en gemensam skapelse.

    Jag vill att Vina Vina ska gestalta själva leken. Den som alltid vistas både i verkligheten och i barnets fantasi. Och som så mycket av de små barnens fysiska lekar som utspelas på marken, med stenar och lera och vatten, ville jag att han skulle finnas där.

    Så kom Lottas bilder. Hon hade fattat PRECIS! Hela lilla personen VinaVina, hans kroppsspråk och minspel, hans miljö... så förenklat och fantasifullt. Allt det som jag inte kunde se framför mig hade hon gestaltat. Och min allvarliga fundering över hur han bor, hade hon löst alldeles, alldeles underbart. Jag skrek rakt ut av lycka.

    Nu vet vi hur han ser ut och hur han är klädd. Han har stövlar, prickiga byxor och en rolig mössa. Är det en citron? Han bor i en liten husvagn som står i en skog, kanske vid en strand. Vina Vina ser nästan ut som ett litet troll. Men han är en pojke i tre-fyraårsåldern och som barn i den åldern, full av undersökande intelligens. Han prövar och leker – lite ensam, tills han träffar vargen. Boken kom att heta Vina Vinas vargpinne.

    Jujja Wieslander
    ---------
    Sedan Vina Vinas vargpinne (2013) har det kommit ytterligare fyra böcker om Vina Vina: Vina Vinas vän, Vina Vina springer fortare än flugan, Vina Vinas vinter, Vina Vinas födelsedag.

  5. Boktips på Alla hjärtans dag

    2017-02-14 08:30

    Lycklig kärlek, olycklig kärlek, komplicerad kärlek, förbjuden kärlek ... Här är några boktips om det största av allt – kärleken!

    Kärlekboken av Pernilla Stalfelt
    Läsålder: 3-6

    En klassiker! På sitt alldeles egna och humoristiska sätt gör Pernilla Stalfelt en djuplodande undersökning av ämnet kärlek. Dessutom finns här en hel del praktisk information, till exempel hur man gör för att flörta framgångsrikt och så ett fiffigt recept på en kärleksdryck.

     

    Tänk om ... Visboken av Lena Sjöberg
    Läsålder: 3-6

    Lena Sjöbergs Augustnominerade Tänk om ... som visbok med kompletterande cd, där Nina Persson sjunger verserna som tonsatts av Martin Östergren. Oemotståndligt om djurliv, busliv och om att få vara nära. 

     

    Gissa hur mycket jag tycker om dig av Sam McBratney och Anita Jeram
    Läsålder: 3-6

    Det är svårt att mäta känslor! Det upptäcker Pappaharen och Lilla bruna Barnharen när de tävlar om vem av dem som tycker mest om den andra.

     



    Just nu har vi varandra av Sara Bergmark Elfgren och Maria Fröhlich
    Läsålder: 3-6

    I Just nu har vi varandra förvandlas tråkig väntan till ett fantasieggande samtal om tid och liv, bin och dinosaurier. Rörande skildrar Sara Bergmark Elfgren och Maria Fröhlich ett ämne som aldrig slutar att fascinera oss - tid.

     

    Släppa taget av Katarina von Bredow
    Läsålder: 12-15

    Sista terminen i nian. Elsa är hemligt förälskad i Elliot, något som hon inte ens berättat för sin tvillingsyster Stella. Systerskapet, vänskapen och kärleken sätts på hårda prov i Katarina von Bredows rosade bok.
    "Det är en av de senaste månadernas absolut bästa ungdomsbok." Magnus Utvik, Gomorron Sverige
    PS. Den fristående uppföljaren Tappa greppet släpps i mars!

     

    Som hund som katt av Per Nilsson
    Läsålder: 12-15

    Som hund som katt handlar om kärleken. Och döden. Så enkelt, och så svårt. Avskalat och sparsmakat berättas historien om två unga människor och om förbjuden kärlek.
    "Jag förstår inte hur han lyckas vara så jäkla bra." Dagens Nyheter

     

    I dina ögon av Sarah Dessen
    Läsålder: 12-15

    När Sydney byter skola lär hon känna Layla och Mac, och plötsligt är hon inte så ensam längre. Layla och hon blir snabbt bästa vänner. Och det är något speciellt med Mac, han är inte som någon annan Sydney tidigare träffat ... Sarah Dessen är en av USA:s mest populära ungdomsboksförfattare – drottning på topplistorna!

     

    Bara tre ord av Becky Albertally
    Läsålder: Unga vuxna

    Simon är inte den dramatiska typen, men när ett mejl hamnar i fel händer riskerar hans stora hemlighet att komma ut. Han måste agera, men hur ska han berätta att han är kär i den mest fantastiska killen någonsin när omgivningen inte vet att han är gay?
    "Härlig och pirrig tonårsfeelgood om Simon som är 16 år." Vi Läser

     

    Du, bara av Anna Ahlund
    Läsålder: Unga vuxna

    Du, bara är en romantisk och hjärteknipande historia om sextonåriga John som blir kär i den två år äldre Frank. Frank är oturligt nog redan är tingad av Johns storasyster Caroline. Och Caroline är van att få som hon vill. En smärtsamt ärlig och vacker debut om hur kärleken alltid gör som den vill.
    "Detta är inte bara den bästa bok jag har läst i år men även en av de bästa böckerna någonsin." Sincerely Johanna

     

    M varken mer eller mindre av Petra Backström
    Läsålder: Unga vuxna

    Maj är 19 år och tycker om när saker är lättkategoriserade och logiska. När man efter en kort överläggning kan komma fram till ett klockrent beslut genom att väga fördelar mot nackdelar. Då är kärleken en svår nöt att knäcka. Nu har Maj trasslat in sig i fyra kärlekshistorier samtidigt. Och hur hon än försöker reda ut tillvaron blir det bara värre.
    "Skickligt! Ett ord som kan sammanfatta hela boken för mig blir just skicklig. Tre till: så jävla bra! Två till: läs nu!" Bokhora

     

    Sist men inte minst, ett par pocketfavoriter!


    Lite mer än en kram, mycket mer än en puss av Mårten Melin
    Läsålder: 12-15

    Lite mer än en kram (2014) och Mycket mer än en puss (2015) är 2010-talets motsvarigheter till Hans-Eric Hellbergs böcker Puss och Kram. Nu finns Mårten Melins populära böcker om Manne, Amanda, Isa, och alla de andra i en samlingsvolym i pocket!
    "En erotisk uppväxtskildring på mycket ungas villkor. Ja, faktiskt." Dagens Nyheter

     

    Det handlar om dig av Sandra Beijer
    Läsålder: Unga vuxna

    Historien om den första, stora kärleken – den som förändrar allt. Den utspelar sig i Stockholms innerstad och man kastas mellan hopp och förtvivlan, lycka och sorg, upphetsning och apati. En poetisk roman för alla som varit kära – det spelar ingen roll om man är 15 eller 45.
    "Får mig att vända sida efter sida, i ett slags besatthet." UNT 


  6. Ingelin Angerborn – mästare på mysrys!

    2017-02-10 10:55

    Ingelin Angerborn är mästare på att skriva mysrysare för slukaråldern. Hon har skrivit fler än 25 barn- och ungdomsböcker och vunnit barnens eget bokpris Bokjuryn tre gånger. Snart är det biopremiär för Rum 213, en av hennes mest älskade böcker som filmatiserats av Emelie Lindblom.


    Fotograf: Magnus Liam Karlsson

    Ingelin Angerborn tycker själv inte att hon medvetet skriver rysare. Hon skriver om ämnen som livet, döden, tiden, kärlek och andra existentiella frågor och så kommer ryset med på köpet. Vi ställde ett par frågor till Ingelin.

    Hur känns det nu när Rum 213 blir film?

    Fantastiskt kul och spännande, så klart! Och ganska knasigt ... att det där som jag satt hemma på min kammare och hittade på för några år sedan nu plötsligt finns nästan på riktigt. Eller ja, åtminstone på bio. :)

    Hur involverad har du varit i arbetet kring filmen?

    Inte så mycket, faktiskt. Jag har följt filmarbetet med stor glädje och nyfikenhet, men inte känt något större behov av att lägga mig i. Jag fick redan tidigt stort förtroende för de som jobbat med filmen och kom fram till att det nog var bäst att de liksom fick göra sin film på sitt sätt. Jag visste ju att de skulle göra något bra!

    Rum 213 är den första boken i en serie om tre fristående delar. Andra delen, Sal 305, kom förra året. Kan du avslöja något om tredje och sista delen?

    Haha, nej, det är ju hemligt. Men okej då ... jag kan väl avslöja så mycket som att den ska heta Fyr 137 och att det är Elvira, Meja och Bea som ska ut på ett nytt sommaräventyr. Vill man veta vad, kan man läsa sista sidan i Sal 305 ...

    -----------

    Rum 213 har biopremiär den 24 februari!