Jag vill läsa om Whitney Houston. Letar i bokhyllans rocklexikon. Jag har alltid samlat på faktaböcker om musik. Älskar info om turnéhändelser och vad låtarna egentligen handlar om. Det ser säkert ganska endimensionellt ut när uppslagsverken står på rad i hyllan, men jag vill inte plocka bort något enda av dem, för de kompletterar varandra. De är från olika tider och berättar olika historier.
Nu berättar de för mig om Whitney Houston. Framför allt är det Bonniers rocklexikon som säger så mycket att jag måste lägga ner boken i knäet och stirra tomt framför mig. Jag plockar upp den efter en stund och läser igen. Hot Tuna. Howling Wolf. Inget där emellan. Ingen Houston. 80-talets röstmagiker är inte med.
Jag kollar när boken är tryckt. 1990. Jag kollar när den är utgiven. 1987. Samma år släpptes uppföljaren Whitney som sålde många miljoner ex, fixade henne en oöverträffad radda listettor som slog Beatles tidigare rekord och fick priserna att regna över henne. Dessutom – världsstjärna var hon ju redan 1985, när den första skivan kom – så varför är hon inte med i boken? Till och med one-hit-wonder-gruppen Dead or Alive omnämns.
Jag tänker en ursäktande tanke. Rock. Det är ju ett rocklexikon. Whitney höll sig faktiskt till en helt annan genre. Innerst inne anar jag att argumentet inte håller. Något gnager inom mig. Såg jag inte Earth, Wind & Fire fladdra förbi på någon sida? Visst förärades väl Teddy Pendergrass med ett stycke?
Jodå, visst är det så. Jag suckar och slöläser om Teddy Pendergrass. OCH! Döm om min förvåning när jag plötsligt får syn på namnet jag längtat så efter att hitta. I en bisats nämns att Pendergrass har sjungit duett med – Whitney Houston. Jag stirrar tomt framför mig igen.
Bonniers gamla rocklexikon berättar på ett smärtsamt vis om hur vi har sett på kvinnor i musikhistorien. Såhär var det på 80-talet. Det var lättare att se Whitney Houston i ljuset av en känd manlig artist. Där hade hon en tydlig roll. Det enkla svaret på varför hon inte är med i mitt gamla uppslagsverk är förmodligen för att hon var tjej. Att få syn på tjejer verkar nämligen vara något av det svåraste som finns. Det visar historien gång på gång med all oönskvärd tydlighet.
/Anna Charlotta Gunnarson