Det är tur att Pippi Långstrump åt sina krumelurpiller så att hon aldrig behöver ”bliva stur”. Hur hade det annars sett ut när hon nu går och fyller 70 år? Den första boken om Pippi kom ut i november 1945 men eftersom det var Astrid Lindgrens dotter Karin som först uppfann henne och som fick manuskriptet på sin födelsedag den 21 maj, så firas Pippi då.

 

Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump kan se tillbaka på ett händelserikt liv. Det är faktiskt få saker hon inte har fått vara med om. Hon har fått miljoner barn, och en del vuxna, över hela jorden att skratta och kanske mysrysa lite, samtidigt som hon retat gallfeber på en del pedagoger, debattörer och professorer.

 

Hon har blivit transformerad till åtta spelfilmer, två tv-serier, två tv-filmer och minst 800 professionella teateruppsättningar. Hon har gett upphov till akademiska avhandlingar, blivit utsedd till den viktigaste kulturhändelsen på 150 år och tolkats på längden och tvären ur alla upptänkliga perspektiv.

 

Böckerna om Pippi Långstrump har, passande nog, översatts till 70 språk och sålt i ca 60 miljoner exemplar. Men Pippi har inte bara älskats. Något år efter utgivningen startade ”Pippifejden” där upprörda vuxna gick till storms mot den vanartiga flickan som skulle förleda den unga generationen och driva samhället mot kaos. Även under senare tid har Pippi upprört. På 70-talet ansågs hon vara ärkekapitalist och på 2000-talet rasist.

 

Den 22 april ges Boken om Pippi Långstrump ut i nyutgåva. Den nya utgåvan är delvis reviderad av Astrid Lindgren själv. I samma anda som hon gjorde 1993 har Rabén & Sjögren och Saltkråkan, överallt där det förekommer, ersatt n-ordet med prefixet ”söderhavs”. Dessutom har Ingrid Vang Nymans originalillustrationer restaurerats och färglagts till den nya utgåvan.

 

– Det blir en jättefin utgåva! Vi har bytt ut ett gammalt ord därför att det skadar. Pippi Långstrumpböckernas författare hade aldrig stått ut med att något hos Pippi kunde göra barn illa. Säger Karin Nyman, Astrid Lindgrens dotter.

 

För, trots alla debatter, är Pippi Långstrump framförallt en högt älskad, inspirerande, trösterik och själsstärkande figur. Som all stor litteratur säger hon någonting viktigt om samtiden och de utmaningar människor står inför. Hon läses som en feministisk ikon, en anti-auktoritär frihetshjälte, en aktivist för barns rättigheter, ett ensamkommande flyktingbarn, en pacifist, en kämpe för de svaga och utsatta, en lekfull livsnjutare i ett teknifierat samhälle och mycket, mycket mer.

 

– Hon är ett 9-årigt barn som är totalt oberoende av alla vuxna, eftersom hon är starkare än de och inte behöver deras pengar. Det kunde ha gjort henne odrägligt självbelåten och hånfull mot andra, och i stället har hon blivit snäll, generös och modig. Säger Karin Nyman.

 

Astrid Lindgren själv, som aldrig var särskilt intresserad av att tolka sina egna böcker, sa i en text till professorn och vännen Olle Holmberg: ”Om jag överhuvudtaget har haft någon särskild avsikt med Pippi-figuren, utöver att roa mina späda läsare så har det varit detta – att visa dem att man kan ha makt utan att missbruka den, ty av alla konststycken i livet är det tydligen det allra svåraste. Överallt missbrukas makt.”