
Poesi för en ny generation
Foto av :
Kajsa GöranssonPublicerad:
2019-08-15I år är det 30 år sedan den vällästa antologin Kärlek och uppror utkom. Därför är det hög tid för en ny samling med dikter för unga (och lite mindre unga). Poeterna Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar har gjort urvalet till Berör och förstör, en samling med svenskspråkiga poeter, som för stafettpinnen vidare.
Det har hänt mycket i svenskspråkig poesi de senaste tre decennierna. Därför tyckte poeterna Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar att det var dags för en ny poesiantologi för unga.
Berör och förstör innehåller 79 dikter av svenskspråkiga författare, skrivna från 1999 och framåt och ges ut med två olika omslag. Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar har tillsammans läst in sig på egna favoriter, men också nya författarskap och bland annat sökt efter det som kan vara vägar in i ett poesiläsande. Resultatet har blivit en antologi med prosalyrik såväl som spoken word-influerade dikter och med författare från Kjell Espmark och Kristina Lugn till Iman Mohammed och Daniel Boyacioglu.
–Vi har försökt att få till ett så brett urval som möjligt vad gäller stil, tema och tradition. Förhoppningsvis minst lika inbjudande och varierat som urvalet i Kärlek och uppror.
Kärlek och uppror (En bok för alla), en antologi med 210 dikter för unga i urval av Siv Widerberg och Anna Artén, kom ut 1989. Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar, båda födda 1983, säger att boken blev en avgörande läsupplevelse för dem.
–Det går inte att överskatta vikten av en bred, statsunderstödd poesiantologi, som trycktes i massupplaga och spreds bland unga. Det var en enorm folkbildningsinsats som formade mängder av läsare och författare. Vi kom i kontakt med många författarskap som fortsatt vara viktiga för oss. Och vi förstod att poesi kunde se ut hur som helst.
Varför ska man läsa poesi? 
–Dikten kan vara ett fönster för den som saknar utsikt. Eller en spegel för den som behöver se sig själv. Dikten kan trösta och uppvigla, erbjuda ett rum där man får vara ifred. Eller en gemenskap med andra, trots att tid och rum håller en åtskilda. 
När ni själva var unga, vad betydde poesin för er? 
–Poesin var en fristad. Vi kunde bli så otroligt lyckliga av att hitta en dikt som formulerade något vi hade tänkt på, eller som vi inte hade tänkt på. Poesin drabbade oss, formade oss, fick oss att uppmärksamma vad som är möjligt att skapa med språk. 
Tre dikter ur Berör och Förstör
Bodil Malmsten
Du och jag kände varandra från början 
Kände 
Kände igen 
Var rädd om dig 
Jag är rädd
Ingenting får hända dig 
Nej vad säger jag 
Allt måste hända dig och det måste vara underbart 
Kom tillbaka 
Kom tillbaks 
Jila Mossaed
Varför kan jag fortfarande inte uttala ö 
Öar 
Sjöar 
Öde 
Ödlor 
Öm, öm, öm 
Får man undvika en bokstav 
i tusen rader med dikter? 
Någon gång ville jag dö i ett land där människor kunde uttala mitt namn 
Jag kompromissar nuförtiden jag vill snarare dö namnlös 
Var som helst 
Bruno K. Öijer
Faller sej naturligt
det är sant 
att jag bara litat på människor 
som vet vad fattigdom är 
rika intresserar mej inte 
jag är glad att slippa ha dom i min närhet 
och det här är ingenting jag tänker på 
det faller sej bara naturligt 
lika naturligt som att sitta uppe om natten 
och bryta arm med mörkret 
lika naturligt 
som att du en råkall morgon 
driver in din yxa i himlen 
bänder loss det ljusblå virket 
och sågar upp det till ved 
staplar den mot bröstet och går tillbaka 
bär in allt i huset 
Relaterade artiklar