© The Astrid Lindgren Company

Historien om Pippi Långstrump

1945 ställde Pippi Långstrump till med revolution i barnkammaren. Sedan dess har de hisnande, roliga, fartfyllda och oerhört underhållande berättelserna lästs och älskats av många generationer runt om i världen.

fredag 21 februari 2020

Pippi Långstrump är den allra mest kända av Astrid Lindgrens karaktärer i världen. Och populariteten består. I år fyller hon hela 75 år, vilket kommer att firas stort runt om i världen! Fast Pippi är förstås bara nio till kropp och själ eftersom hon tillsammans med Tommy och Annika svalde krumelurpiller och uttalade de magiska orden: Fina lilla krumelur, jag vill aldrig bliva stur.

Berätta om Pippi Långstrump

Första gången Pippi Långstrump nämndes var när Astrids dotter Karin var sju år gammal. Karin hade legat långvarigt sjuk i lunginflammation och varje kväll tjatat på sin mamma att hon skulle sitta hos henne och berätta sagor. En kväll sa hon ”Berätta om Pippi Långstrump” och uppfann i samma stund det som skulle bli en av världens mest välkända barnboksfigurer. Under flera år hittade Astrid på nya historier om Pippi som blir omåttligt populära hos Karin och hennes vänner. ”Eftersom det var ett märkligt namn blev det också en märklig flicka”, sa Astrid Lindgren.

 

En vårvinterdag i mars 1944 halkade Astrid Lindgren på en isfläck i Vasaparken nära sitt hem på Dalagatan i Stockholm och blev liggande med en stukad fot. För att få tiden att gå skrev hon ner berättelserna om Pippi. Det skulle bli en present till Karins tioårsdag den 21 maj. Originalet fick Karin i en tjusig ask, prydd med Astrids egen illustration av en vinkande Pippi. ”Men då visste jag redan det mesta om Pippi, för jag hade hört berättas om henne ända sedan jag var sju”, berättar Karin. 


©The Astrid Lindgren Company™

Pippi blir bok och gör succé

Astrid hade ett par veckor tidigare skickat en kopia av boken till Bonniers förlag, tillsammans med ett långt brev där hon förklarade och ursäktade Pippis ovanliga beteende. Hennes brev slutade ”i förhoppning om att ni inte alarmerar barnavårdsnämnden”. Men det blev inte napp på Bonniers, där man efter långa diskussioner beslöt att refusera manuset.

Ungefär samtidigt hade Astrid Lindgren lämnat in ett bidrag till förlaget Rabén & Sjögrens manustävling om bästa flickbok. Boken, Britt-Mari lättar sitt hjärta, fick andra pris och kom ut i november 1944. Därmed hade Astrid debuterat som författare och fått ett förlag. Manuset till Pippi Långstrump omarbetades av Astrid och gavs ut ett år senare på Rabén & Sjögren. Lagom till julhandeln ligger en rykande färsk barnbok på butiksdiskarna runt om i Sverige. En bok om en märkvärdig flicka, som har en häst i köket och en apa på axeln och en kappsäck full med pengar. På två veckor säljs 21 000 exemplar.

”Samhällsvådlig smörja”

Alla instämde inte i hyllningskören. 1946 skriver professor John Landquist en insändare till Aftonbladet om Pippis skadliga effekt på barns moral och bokens litterära brister. ”Minnet av den onaturliga flickan och hennes osmakliga äventyr i Lindgrens bok, kan, om hon eljes ihågkommes, inte bli annat än förnimmelsen av något obehagligt, som krafsar på själen”.

Han skriver att ”Inget normalt barn äter upp en hel tårta på ett kafferep, det påminner om en sinnessjuk fantasi eller om sjukliga tvångsföreställningar”. Efter hans kritik följer snart flera inlägg från upprörda föräldrar som håller med honom och som betraktar Pippis framfart med avsmak. ”Samhällsvådlig smörja”. ”Sinnessjukt”. ”Vedervärdig busunge”.

Astrid Lindgren deltar inte själv i debatten, men på en rak fråga i en intervju svarar hon att hon inte tror att barn direkt identifierar sig med Pippi, ”de flesta barn förstår att det måste vara nåt väldigt speciellt med en flicka som lyfter en häst och äter en hel gräddtårta”, framhåller hon.

Kritiken var stark, men samtidigt fanns många som välkomnade en ny generation barnböcker. Pippi Långstrump föll väl in i den nya strömning inom svensk barnlitteratur som var stark på 40-talet, bort från sensmoral och uppfostran och fram med vardaglighet, fartfyllda upptåg, absurditeter och nonsens. Innan 1946 var till ända hade en andra Pippi Långstrump-bok givits ut och succén var ett faktum.

”Med sin Pippi Långstrump har Astrid Lindgren slagit hål på den mur av moralism, sentimentalitet och sötsliskighet, som i decennier omgärdat den svenska barnlitteraturen”, skrev Lennart Hellsing, författare och barnboksrecensent, i Aftontidningen den 16 november 1946.

Källa: Astrid Lindgren Aktiebolag

NYHETER

More

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Rabén & Sjögrens nyhetsbrev

De senaste nyheterna om våra böcker och författare! Tips på evenemang och aktiviteter.

Den här webbplatsen är skyddad av Google Privacy Policy och Terms of Service.