Fotograf: Lisa Thanner

Vi minns Gunilla Bergström

Gunilla Bergström, författaren och bildskaparen bakom bland annat de klassiska Alfonsböckerna, har avlidit 79 år gammal.

torsdag 26 augusti 2021


– Gunilla Bergströms författarskap och bildskapande har haft enorm betydelse för generationer av läsare men också för andra barnboksförfattare och illustratörer. Hon banade väg samt var i hög grad en tänkande och reflekterande person. Nyskapande, orädd och envis samt med fantasi och integritet. Böckerna om Alfons Åberg har i fem decennier roat och oroat små och stora läsare och är tematiskt lika aktuella idag som när de skrevs, säger Ann Sköld, förlagschef på Rabén & Sjögren. 

– Gunilla har lärt mig så mycket om hur det lilla kan bli det stora, hur det fåordiga kan beskriva ett universum och för att citera henne själv, att ”vardagen är magi nog”. Hon tänkte alltid utanför boxen, vände och vred på varje ord och var kreativ in i det sista. Jag kommer att sakna samtalen med henne då ämnena pendlade mellan aktuella händelser, Tjechov och vad man skulle kunna hitta på med Alfonsutgivningen. Ett geni har gått ur tiden, och det känns väldigt tomt, säger Sofia Hahr, Gunillas förläggare sedan 2009.

Gunilla Bergström föddes 1942 i Göteborg där hon också tog journalistexamen. Förutom barnboksklassikern Alfons Åberg har hon skapat rimböcker, vistexter och libretton och anses vara en av våra främsta barnboksförfattare.

Men någon sagotant har hon aldrig velat vara. Hon har varit mer intresserad av vad som händer på insidan när man slår någon som är mindre, när man sviker sin bästis eller är ensam.

– Jag vill berätta sanna historier om verkliga människor. Jag tycker att jag har gjort modiga ämnesval; från konsten att knyta rosetter till frågan om hur själen är beskaffad, sade Gunilla Bergström år 2019 när Klas Gustafsons biografi Bakom Alfons utkom (Norstedts).

Hon kallade sig för ”en udda typ som helst går sina egna vägar”, och visst var hon banbrytande redan med debuten Mias pappa flyttar (1971). Boken stack ut både för att den handlade om en skilsmässa och tack vare bildspråket, med collage som berättande element. Under arbetet med Mias pappa flyttar föddes idén om en liten kille som inte ville gå och lägga sig – en idé som året därpå kom ut i form av boken God natt, Alfons Åberg. Och resten är barnbokshistoria. Alfons har engagerat och förundrat flera generationer av barn. Tänk bara en sådan sak som att bo med sin pappa istället för sin mamma? (Själv föreslog Gunilla Bergström lite drastiskt att mamman kanske bara var ute och handlade. Hon var helt ointresserad av att analysera sina verk på det sättet.)

Alfons Åberg är i dag en klassiker för miljoner barn i många länder. Bergströms 26 Alfons-böcker är översatta till drygt 35 språk och varje år lånas det fortfarande ut runt en miljon Alfons-böcker på Sveriges bibliotek.

– När vi pratar om Gunillas verk så måste de enorma internationella framgångarna lyftas fram, säger Ann Sköld. Böckerna är översatta till uppåt 40 språk, säljer kontinuerligt samt hittar läsare i nya länder. Det är sällsynt med böcker som under så lång tid (snart 50 år) och runtom i världen behåller sina läsare genom sin originalitet och ständiga aktualitet i både text och bild. 

Men själv tyckte Gunilla Bergström mest om sina rimmade böcker om Bill och Bolla – ”han så klok och hon en stolla”, som inspirerats av barnen Pål och Boel.

– För världen är Alfons den kända figuren, men för mig är det böckerna om Bolla som betyder mest, sade Gunilla Bergström i en SvD-intervju 2019.

1972, samma år som den första Alfonsboken utkom, föddes dottern Boel, som snart visade sig ha en intellektuell funktionsnedsättning med autistiska tendenser, vilket till en början orsakade stor förtvivlan i familjen. Eller som det beskrivs i Ramsor och tramsor om Bill och Bolla (1978):

Så stiger ett skri: ”O, allt är förbi. Bolla är inte som vi!” Ja, allt är förbi.

Gunilla Bergström trodde att böckerna om Bill och Bolla skulle vara för mycket för läsarna och att handikapporganisationerna skulle rasa. Istället anses de än i dag vara de som bäst beskriver livet med ett barn med intellektuell funktionsnedsättning och 1979 tilldelades hon Elsa Beskow-plaketten för den första boken i serien.

Och priser har det varit gott om. Några i urval:
Astrid Lindgren-priset (1981), Grammis för årets barnskiva (1988 ), Årets barnbok 1997 – utsedd av Bokjuryn, Medaljen Illis quorum meruere labores av åttonde storleken, från regeringen (2012) Stora Ljudbokspriset tillsammans med Jonas Karlsson för Vad sa pappa Åberg? (2015), Kungliga Sällskapet Pro Patrias guldmedalj ”För medborgerliga förtjänster” i 12:e storleken (2018), Litteris et Artibus. Medaljen utdelas för framstående konstnärliga insatser (2019).

Det är svårt att tänka sig ett barnboks-Sverige utan denna ståtliga och envisa kvinna som alltid gick sin egen väg och helst av allt ville rita själen.

NYHETER

More

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på sajten. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår