Georg Riedel

Media

Pressbilder

Georg Riedel föddes den 8 januari 1934 i Karlsbad  i Tjeckoslovakien och kom till Sverige vid 4 års ålder. Han började spela fiol, men snart var det jazzen som intresserade honom mest, vilket oroade hans föräldrar. Georgs fiollärare lugnade dem med att jazzen bara var en tillfällig fluga, som snart skulle försvinna.
Trots föräldrarnas oro fortsatte han sitta hemma vid radion och lyssna, de få tillfällen då det spelades jazzmusik. Fiolen lockade honom mindre och mindre.
”Jag tjatade väl tills jag fick låna en bas och började spela så fort jag var gammal nog att nå upp.”

När Georg var 19 år började han spela i Lars Gullins orkester.
”Lars Gullin var så inne i musiken att han glömde bort publiken som kommit dit för att dansa. Han förlorade sig i ändlösa improvisationer. Det gjorde att publiken hatade oss och hotade med stryk många gånger.”

Men Georg blev snabbt en populär basist. Han började spela med Arne Domnerus orkester på Nalen. Genom detta lärde han också känna pianisten Jan Johansson och 1962 inledde de båda arbetet med vad som skulle komma att bli Sveriges mest sålda jazzskiva; Jazz på svenska, som i dag har sålt över 450 000 exemplar
Som tonsättare är Georg Riedel självlärd. När han gick på musikhögskolan bestämde han sig för att, parallellt med kontrabasstudierna, lära sig komposition på egen hand.

”Jag har svårt att tänka mig att komponera utan att blanda genrerna. Jag har aldrig velat välja en genre på bekostnad av en annan, utan tvärt om strävat efter att de ska färga av sig mot varandra.”

I början av 60-talet skrev Georg Riedel för första gången musik till balett; Tv-baletten Riedaighlia belönades med Prix Italia. Den senaste baletten han komponerat musik till är "Pippi Långstrump"
som uppfördes på operan i Stockholm 2005.

Georg Riedel har tonsatt flera svenska diktare, bland andra Karin Boye, Gunnar Ekelöf ochTomas Tranströmer.
”Texten och språket är min viktigaste inspirationskälla. För mig är texten minst lika viktig som musiken.”

Men det var genom filmmusiken Georg Riedel skulle komma att få sitt stora publika genombrott även utanför jazzen. En av de första filmerna som han skrev musik till var Stig Dagermans "Bröllopsbesvär" (1964)
Sedan dess har det blivit ett femtiotal filmer, där förstås Astrid Lindgrens filmer om Pippi, Emil och Bullerbyn är de mest kända.
En tragisk olycka ledde till att Georg Riedel började skriva barnvisor. När musikern och kompositören Jan Johansson omkom i en bilolycka 1968 hade han precis påbörjat arbetet med att komponera musiken till filmen ”Här kommer Pippi Långstrump”. Georg Riedel blev ombedd avsluta arbetet.

”Jag avskydde visor, även barnvisor. Det ändrades när jag träffade Astrid Lindgren och fick se på vilket allvar hon tog barnkultur. Hon lärde mig också hur viktigt det är att det man skriver för barn också tilltalar vuxna.”

Sedan dess har det blivit många barnvisor. Georg Riedels namn är nästan synonymt med de kända sångerna från Astrid Lindgrens filmer. Det finns inte många svenska skolbarn som aldrig har sjungit ”Idas sommarvisa”, en av Georgs mest kända kompositioner.
Med tiden blev det musik till nio Astrid Lindgren-filmer och också till texter av bland andra Barbro Lindgren (Nu sjunger näktergalen), Gunilla Bergström (Alfons Åberg) och Lennart Hellsing (Bananvisor, Trollringen, m.fl).

”Många av personerna jag arbetat med har också blivit nära vänner: Gunilla Bergström, Barbro Lindgren och Lennart Hellsing, som jag kände sedan innan. Men Astrid Lindgren däremot kom jag aldrig in på livet. Hon höll sig till sin familj och jag tror inte hon blev nära bekant med så många. Vår relation var strikt professionell. Hon levererade en text och jag skrev en melodi och sen var det klart. Hon kommenterade aldrig visorna och jag vågade aldrig fråga. Men så plötsligt, när Astrid var gammal fick jag ett fantastiskt fint brev från henne där hon tackade mig.”

I dag är nästan all musik som Georg Riedel skriver beställd på förhand. Hen har medverkat på fler inspelningar än han kan minnas och skrivit lång över 1000 egna kompositioner.

”Så länge någon vill att jag ska komma och spela eller komponera så vill jag gärna fortsätta.”

Utmärkelser:

Prix Italia för musiken till tv-baletten Riedaighlia 1967
Litteris Et Artibus 1998
Lars Gullin-priset 2005
Hugo Alfvén-priset 2005
Kungl. Musikaliska Akademiens Medaljer för Tonkonstens Främjande 2006
Gullspiran, för "enastående insatser för barnfilmen".  Guldbaggegalan 2009

Källa: Mattias Franzén, Stim. Henrik Malmsten, Fokus

Relaterat

Bananvisor

Om boken

Den oförglömlige Lennart Hellsing har skrivit om bananernas liv och hur de vill göra bananrevolution. Tommy Östmar står för illustrationerna.

Lennart Hellsing, Georg Riedel, Tommy Östmar

Bananvisor