Ahmed Hassan Ali

Media

Pressbilder
Ahmed och jag träffades första gången på Arlanda flygplats i mars 2003. Jag hade några veckor tidigare skrivit om honom i Svenska Dagbladet. I artikeln berättades historien om Ahmed som hade blivit dumpad av sina föräldrar i Somalia och inte fått hjälp från svenska myndigheter att ta sig hem till Sollentuna igen.Vi två blev goda vänner och jag föreslog att vi skulle skriva en bok om Ahmeds upplevelser. Ahmed tyckte det var en bra idé eftersom han visste att han inte var den ende svensksomalier som blivit övergiven av sina föräldrar.När Ahmed efter två år i östra Afrika äntligen kom hem till Sverige igen började han skolan. Trots att han har missat flera års skolgång, ligger han bara ett år efter sina gamla klasskamrater. Han har precis gått ut nian och har börjat på gymnasiet. På fritiden idrottar han, spelar basket, går på gym och umgås med kompisar. Hans strapatsrika liv har lett till att han är en mogen ung man med ett stort jäklar anamma ochkamplust.Själv är jag ursprungligen från Göteborg, men bor sedan sjutton år i Lund. Jag arbetar som frilansjournalist åt både dags-, kvälls- och veckopress. Jag är också pappa till Theo och Ahmed är min sons gudfar. Från början är jag teolog, men skeptiker. Det har lett till många intensiva samtal om religion eftersom Ahmed är troende muslim. Ibland går våra åsikter vitt isär, men vi har inga problem att förenas i innebörden av det muslimska böneropet ”Allah akhbar” – Gud är större. Hur människan än föreställer sig Gud, vad hon än tror sig veta, är Gud alltid större.Kontakten mellan Ahmed och mig har sedan vi första gången träffades varit intensiv, trots det geografiska avståndet mellan Lund och Stockholm. Vi ringer varandra flera gånger i veckan, mejlar och besöker varandra. Vi hoppas att boken Dumpad ska leda till debatt om somaliers situation i Sverige och få ett stopp för att unga svenska pojkar medsomaliskt ursprung skickas tillbaka till landet föräldrarna flytt.Per Brinkemo

Relaterat

Dumpad

Om boken

Ahmed gjorde allt för att passa in i det svenska samhället. Han var ett lyckat fall av integrering. Men föräldrarna som kom från Afrikas horn, ett krigshärjat svältdrabbat nomadsamhälle, begrep sig inte på den västerländska kulturen. Efter år av familjekonflikter beslöt sig familjen för att åka tillbaka till Somalia med förespeglingen att man skulle träffa släktingar. Istället övergavs Ahmed i Mogadishu, en laglös stad, som alla hjälporganisationer lämnat på grund av säkerhetsrisken. Ahmed beslöt sig för att fly landet. Efter tretton månaders slavarbete hos främlingar hade han tjänat ihop tillräckligt med pengar för att ta sig till grannlandet Etiopiens huvudstad Addis Abeba, där närmsta svenska ambassad låg. Han saknade pengar, pass, rättigheter, ägodelar och fick beskedet att han så länge inte minst en av föräldrarna skrev under passansökan kunde komma hem. Problemet var att föräldrarna hade lämnat Sverige och ingen visste var de fanns. Inte heller hade man försökt finna dem.

Efter ännu ett år av ovisshet fick journalisten Per Brinkemo höra talas om den övergivna pojken, han åkte ner till Addis Abeba och letade reda på Ahmed. Efter att ha skrivit om fallet i tidningen tog det plötsligt bara ett par veckor för myndigheterna i Sverige att ordna de papper som krävdes för att Ahmed skulle få komma hem till Sverige.

Boken kom ut första gången 2004, men är lika aktuell i dag.

Ahmed Hassan Ali, Ahmed Haji Elmi, Per Brinkemo

Dumpad