Gullan Bornemark

Media

Pressbilder

Musik i alla möjliga former har jag fått ägna mig åt hela livet. Och tur är det.
Vad skulle jag annars ha gjort? Sytt kläder, kanske. Det har jag alltid gillat.
Nåja, det hinner jag också med. Samt att läsa en himla massa och glädjas åt mina inre bilder.
Jag växte upp i Härnösand, där jag bodde fram till studenten.
Sedan blev det Musikhögskolan i Stockholm. Studierna gav mig kompetens som musiklärare och kyrkomusiker.
Nästan direkt efter examen hade jag lyckan att hitta rätt: Blåklockan, musiklek för barn från fyra år.
Den startade jag med friskt mod hösten 1952 i Malmö, som nu blev min hemstad.
Att leka musik med barn och vuxna har blivit min givna uppgift.
Det här är ett område, där jag verkligen hör hemma.
Nog är det väl så här:
Musik, rörelse, lek och sång, allt det här kan man ju ha kul med oavsett ålder.
Mellan varven på Blåklockan har jag fått tid till många turnéer, från norr till söder, både i Sverige och Norge. Många av mina visor är översatta till norska.
När jag började jobba med barn blev det arbetsmaterial jag gjorde visor, som sedan skulle spridas, spelas in och användas och bli omtyckta. Det kan jag ännu idag bli glatt överraskad av.

En massa barnradioprogram blev det, och när TV startade i Malmö 1962 kom en lång period av serier med egna och andras barn som medverkande. "Tutirutan" hörde till de första.
"En uppmärksam TV-tittare ser och hör mig nog dyka upp i olika sammanhang fortfarande. Ibland lite oväntat."

Om djur...

Jag har alltid gillat djur. Alla sorter (kanske inte löss). Annars hade jag nog inte skrivit:
Min allra bästa kompis, Kängurun, Goddag herr Gås, Min nya lilla katt,
Våra valpar, Tusenfoting, Affe Giraff, Musseri mussera, Tommy
Tvättbjörn, Här kommer älgen, Alexander Kyckling, Kaninen,
Spindeln och flugan, Min ponny och Valpen min.

Om intressen...

Livrätt: Kålpudding
Kunde ha blivit: Klädsömmerska
Läser gärna: Rudolf Steiner, Helen McCloy
Favoritdjur: Västgötaspets. Särskilt Arvid, som blev 18 år och en vecka.
Har svårt för: Folk som skryter med att de är omusikaliska
Spelar helst: Mozarts sonater för violin och piano (med Valter)
Lyssnar helst på: Bachs koralförspel (orgel), Richard Strauss: Don Quixote
Gläds åt: Biblioteken. Kanonförmån i Sverige! Samt att få leva i ett tempererat klimat: fyra
årstider
Tacksam för: Att få arbeta med barn och musik. Att få ha arbetet som hobby och hobbyn som arbete

Utmärkelser:

Alice Tengnérpriset 2000
SKAP:s hederspris 2007
Malmö stads kulturpris 2008
H.M.Konungens medalj i 8:e storleken 2009

Mista en vän (Sv. Psalm 799)

(Text och musik: Gullan Bornemark)

Det är svårt att mista en vän,
så svårt att mista en vän.
Något fint går itu.
Här är jag, var är du?
Jag vill tro, att vi träffas igen.

Som en fjäril som lyfter från blomman,
som en fågel som lämnar sitt bo
söker själen sin väg mot det höga,
så har jag hört,
så har jag lärt.
Är det sant, så vet du det nu.
Här är jag, var är du?

Det är svårt att mista en vän,
så svårt att mista en vän.
Något fint går itu.
Här är jag, var är du?
Jag vill tro, att vi träffas igen.



Relaterat

Tut i rutan 2

Om boken

Tut i rutan - från A till Ö med Gullan Bornemark och Skrotorkestern. Nu på tre separata cd.

Nu har Gullan skrivit musik för barn och skojat med musik i 60 år! Här trängs Gullan Bornemark med Skrotorkestern, en liten symfoniorkester, massor av sjungande barn, glittrande harpor och spruckna tutor. Allt ligger i bokstavsordning. Lyssna, lek och sjung med!

Barnmusik.

Gullan Bornemark

Tut i rutan 2