Maxa klassrummet!

De senaste åren har öppna kontorslandskap debatterats och aktuell forsk­ning pekar åt att den typen av arbetsmiljöer ökar stress och försämrar arbetsförmågan. Vad man inte har diskuterat i samma utsträckning är att många skolor satsar på just detta: öppna och flexibla miljöer. Det ser väldigt snyggt och kreativt ut, men kan tvärtom skapa en ohälsosam lärmiljö för både elever och lärare.

Det menar Malin Valsö, leg. psykolog, författare och skolutvecklare. I boken Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande förklarar hon och kollegan Frida Malmgren hur miljön på skolan både kan hjälpa och stjälpa.

Inom kategorin stjälpa är Malin Valsös största käpphäst ”akvarieskolorna” med stora fönster.

– Fokus ska alltid vara att hjälpa eleverna att koncentrera sig på rätt saker genom att minimera distraktion. Om man hela tiden ser vad andra gör i skolkorridoren, ljushallen eller på skolgården störs koncentrationen gång på gång. Det är naturligt att titta upp när man ser något i ögonvrån eller hör plötsliga ljud och det är orimligt att kräva att eleverna ska hålla fokus i en sådan miljö, säger hon.

Enligt forskningen är de som drabbas mest elever med psykisk ohälsa, de som har svenska som andraspråk och elever med funktionsnedsättningar. Men Malin Valsö är noga med att påpeka att alla elever och lärare tjänar på att man förbättrar den fysiska skolmiljön.

– Multitasking fungerar inte för någon. Vad som händer när man gång på gång blir avbruten i sin tanke är att hjärnan måste växel­jobba, vilket tar massa energi.

Som lärare är det svårt att påverka hur skolan är byggd, men det finns goda möjligheter att maxa klassrummets inlärnings­miljö.

Här är Malin Valsös 5 tips:

1. Stäng ute yttre stimuli

Börja med att alltid stänga dörren till klassrummet, och helst också fönster, så att eleverna inte störs av ljud utifrån (vädra däremot mellan lektionerna). Många tappar också fokus av det som pågår utanför fönstret.

– Det är viktigt med dagsljus, så att dra för gardinerna är ingen långsiktig lösning, säger Malin Valsö. Sätt hellre upp frostad plast halvvägs på fönstret så att ljuset kommer in, men eleverna inte kan se ut när de sitter ner.

2. Möblera koncentrations­höjande

Visst, att gruppera bänkar kan se trevligare ut. Men forskning visar att den klassiska ”biosittningen”, där alla är vända mot läraren, är den mest effektiva vid enskilt arbete och genomgångar. Eleverna tittar då mer på tavlan, är mer stilla och betydligt tystare – vilket skapar positiva synerigeffekter. När eleverna däremot sitter i grupper blir kamraten mittemot det första de ser när de lyfter blicken. Det är ofta mer tacksamt att fokusera på kompisen än att vrida på huvudet för att se vad som skrivs på whiteboarden.

– Fråga dig vilken typ av under­visning du kommer att bedriva. Hur är tiden fördelad mellan enskilt arbete, genomgångar och grupparbete? Den vanligaste missen är att man bedriver förmedlingspedagogik, men har möblerat för grupparbeten.

3. Begränsa utsmyckningen

Håll whiteboarden – och väggen den hänger på – ren från allt annat än det ni arbetar med för tillfället. Däremot behöver inte klassrummet vara kalt, det är inte heller bra för inlärningen. Textiler, som mattor och gardiner, är bra som ljudämpare men bör vara enfärgade i dämpade toner. Gröna växter ger en mysig känsla, bättre luft och har bevisligen lugnande inverkan.

– Självklart kan man hänga upp elevarbeten, men gör det på väggen längst bak i klassrummet. Då blir detta det första man ser när man kommer in i rummet, men de stjäl inte fokus under lektionstid.

4. Fixa förvaringen

På låg- och mellanstadiet är bänkar med lock till eleverna betydligt bättre än separat förvaring. Varje gång någon elev måste lämna sitt bord för att hämta arbetsmaterial innebär det en distraktion inte bara för hen, utan för alla i rummet.

– Om ni inte kan erbjuda bänkar med förvaring, så försök skapa förvaring på varje elevs plats, så att ingen behöver gå runt i klassrummet för att komma vidare i arbetet. Använd helst förvaring med lock eller luckor som skapar visuellt lugn.

5. Engagera eleverna

Prata om klassrummet och hur man använder det vid olika tillfällen. När passar det att man sitter i grupp respektive tittar framåt? Mät ljudet med hjälp av en buller-app (finns bland annat på Arbetsmiljöverket) och diskutera resultatet. Hur låter ”enskilt arbete-tyst” gentemot ”föredragrösten”? Vad händer om vi viskar under en hel lektion? Kan alla eleverna höra och se det som pågår längst framme vid whiteboarden?

– Förbättra klassrummet tillsammans! En klass gjorde teckningar på papper som de satte upp med bilderna utåt på fönstren. På så sätt engagerades hela klassen i att minska distra­herande intryck – samtidigt som de gjorde skolmiljön fin, säger Malin Valsö.

Fotnot: Artikeln publicerades i nummer 2 2019 av Tidningen Läslust som ges ut av Rabén & Sjögren och B.Wahlströms förlag. Text: Terri Herrera: Foto: iStock.com/lisegagne