Från noll till skolans mittpunkt

Många jublade när regeringens besked kom: Från 2025 ska det finnas ett bemannat skolbibliotek på varje skola. Snart uppstod en rad frågor, inte minst vad man ska tänka på när man bygger upp ett helt nytt skolbibliotek. En som har god erfarenhet av detta är Maria Schedvin, skolbibliotekarie på Norrevångsskolan i Eslöv. Hon har byggt upp fyra skolbibliotek från grunden och därtill skrivit boken Hållbar skolbiblioteksutveckling. Boken beskriver hon som en ”handbok for dummies”, främst anpassad för rektorer.

– Jag vill framför allt vända mig till rektorer, som ska arbetsleda skolbibliotekarien. Ofta har de full koll på vad som förväntas av lärare, vaktmästare och personalen i skolköket, men är mer osäkra på vad som är ett bra skolbibliotek, säger hon när vi möts under SIFU:s skolbibliotekskonferens, där hon föreläser om vilka insatser som gör skillnad.

Maria Schedvin har funderat mycket på vilka förutsättningar som behövs för att skolbiblioteket ska blir en viktig del av skolan, en verksamhet som gör skillnad. Och hon menar att den största framgångsfaktorn är att rektorn är skolbibliotekariens närmaste chef. Och att hen därtill har en tydlig och realistisk bild av vad som ska hända när skolbiblioteket står klart.

– Mitt råd är att man på tidigt stadium ska ställa frågor till rektorn om förutsättningarna, säger Maria Schedvin och rabblar upp en rad frågor:

Hur mycket anslag per år får jag? (En bok per elev och läsår är en bra riktlinje.) Hur mycket planeringstid med lärarna får jag? Förväntas jag göra andra arbetsuppgifter – exempelvis vikariera som lärare? Hur är fördelningen öppettider, deltagande i undervisningen och tid för förberedelser?

– Man behöver säkerställa att biblioteket kommer att vara en viktig del av skolan. Det får inte bli en egen liten avskärmad planet i ett hörn av skolan, utan alla ska få ut något av den här satsningen, säger hon och tillägger:

– Den måste även fokusera på att stärka både elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.

Det tillhör vanligheterna att lärare, elever, bibliotekarie och rektor har helt olika syn på vad det nya skolbiblioteket ska vara. Många elever tänker sig ett uppehållsrum med sköna möbler. En lärare vill att det ska fungera som ett extra utrymme under lektionstid.

En annan tycker att fokus ska ligga på läxläsning – och rektorn kanske ser framför sig ett mindre kulturhus med mycket aktiviteter och generösa öppettider.

– Det kan förstås vara kul med Läslov, Internationella barnboksdagen och Harry Potter-dagen. Men med risk för att vara tråkig vill jag att fokus ska ligga på de vanliga dagarna när det bara är vanligt. Vanligt, men bra.

Här tror Maria Schedvin att de vanligaste dikeskörningarna kring nya skolbibliotek sker, att man inte får till en samsyn kring dess funktion.

– Man får kompromissa sig fram, och fundera över vad som inte går att tumma på.

För Maria är det exempelvis viktigt att biblioteket bara är öppet när hon är på plats.

– Tack vare detta har biblioteket blivit det trygga rummet mitt i skolan. Det finns ingen annan plats på skolan som erbjuder samma lugn. När det är öppet så vet alla elever att jag finns här för att lyssna, hjälpa till och svara på frågor.

Om Maria Schedvin är sjuk eller ute på andra uppdrag är biblioteket stängt.

– När jag är tillbaka kommer eleverna in och undrar – i lite besviken ton – var jag har varit eller utbrister ”Äntligen!”. Då vet man att man har lyckats.

Arbetet med det nya biblioteket på skolans högstadium inleddes våren 2022. De började dock inte helt från noll. Där fanns ett bibliotek, men lokalerna fungerade dåligt och man hade ett för stort elevantal för att kunna bedriva en bra verksamhet.

– Smärtgränsen går vid runt 400 elever, därefter blir det svårt att exempelvis samarbeta med lärarna och bokprata regelbundet.

Norrevångsskolan har dubbelt så många elever och därför delade man upp skolbiblioteket i två, en för F–6 och en för högstadiet. Båda fick en varsin ny lokal, varav högstadiebiblioteket – som Maria Schedvin förestår – byggdes i en omgjord musiksal.

– Den hade ett perfekt läge där alla elever måste passera. Placeringen är viktig!

Efter renoveringen påbörjades ett stort arbete med att rensa ut gamla böcker och köpa in nya. Det köptes in flera klass-och gruppuppsättningar, ett stort bestånd av böcker på engelska, mycket serier, lättläst och manga samt litteratur på teman utifrån Lgr22. Och mycket mer!

Hösten 2022 kunde högstadiebiblioteket äntligen invigas. Men en ny fräsch lokal och nya böcker är inte målet, utan det är bara en bra start, påpekar Maria Schedvin.

– Tyvärr är det inte så enkelt att närheten till en bokhylla gör en mer intelligent. Man ska hitta rätt bok till rätt låntagare vid rätt tillfälle. Det tar tid, både att införskaffa ett bra utbud och att boktipsa rätt. Dessutom behöver man lära känna eleverna.  

Maria Schedvin har därför arbetat nära eleverna under arbetets gång. Hon har tagit in inköpsförslag och kopplat in elevrådet.

– Det har varit så roligt att vidga deras ögon för vad läsning kan vara – och att de kan önska böcker som jag köper in. Det var varit stort både för dem och för mig. Ofta har vi kollat upp olika böcker tillsammans som jag senare har köpt in. Just nu är det stor efterfrågan på manga. Booktookfavoriter, som Colleen Hoover, går alltid hem.

– Jag försöker att inte värdera, utan vara nyfiken. Skolan har en idrottsprofil och därför har jag satsat på att köpa sportbiografier för att stärka intresset. Jag ser alla elever som läsare, särskilt de som inte definierar sig som läsare. Som skolbibliotekarie har jag ett kompensatoriskt uppdrag, att nå de elever som inte kommer från en läsande miljö.

Ett annat sätt att engagera eleverna i skolbiblioteket är att ha bokcirklar, något som fallit ut väldigt väl. Det har också arrangerats en läsutmaning. Som en stor överraskning fick alla deltagare två biocheckar.

– Man kan invända att det är en muta, men med tanke på att ryktet har spritt sig gissar jag att ännu fler deltar i nästa läsutmaning. Det innebär att fler läser.

Norrevångsskolans satsning på två nya skolbibliotek med heltidsanställda bibliotekarier har helt enkelt känts bra, hur vet man att man har lyckats?  Där kommer utvärderingar hos både elever och lärare in i bilden. Den övergripande frågan Maria Schedvin ville ha svar på i våras var ”Hur kan du se/höra/känna att läsning har en hög status på skolan?”

Hon skickade ut en kort enkät och det kom många konkreta exempel:

• Eleverna läser böcker i korridorer.

• De går runt med böcker på ett annat sätt.

• Ungdomarna pratar med varandra om att läsa.

• De är mer positivt inställda till böcker.

• Eleverna stannar kvar efter skoltid för att delta i bokcirklar.

Drygt 65 procent av lärarna angav att de upplevde att läsintresset hade ökat och runt en tredjedel av eleverna tyckte att de fått mer läslust sedan det nya skolbiblioteket öppnat. Majoriteten av alla elever skrev att de främst fick sina boktips av Maria Schedvin.

– Det fina med den här typen av utvärderingar är att man kan jämföra resultaten över tid. Tanken är att samma frågor ska återkomma varje år.

Enkäterna bekräftar också att det inte bara är en liten klick studiemotiverade elever som gillar det nya biblioteket.

– Jag vågar påstå att nästan alla elever lånar någon bok i månaden. Det är oerhört värdefullt att få vara med och bygga upp något sånt här. Jag har världens bästa jobb!

7 tips för att starta ett nytt skolbibliotek

1. Börja med rektorn. En engagerad och insatt rektor är A och O. Samarbetet med lärarna nästan lika viktigt, men rektorn ska vara möjliggöraren.

2. Vad ska skolbiblioteket vara? Sträva mot en samsyn på skolan kring varför biblioteket ska finnas och hur verksamheten ska se ut.

3. Engagera eleverna.  Skapa biblioteksråd, träffa elevrådet, sätt upp förslagslådor – och visa att du lyssnar på önskemålen.

4. Glöm inte engelskan. Allt fler elever vill läsa på engelska, därtill ingår det i engelskämnet att läsa skönlitteratur, så köp in gott om böcker (och klassuppsättningar) på engelska.

5. Gå inte i ”alltid öppet-fällan” Drömmen är naturligtvis att skolbibliotekets dörr alltid står öppen, men i realiteten behövs snävare öppettider för att exempelvis delta i lärargruppernas planeringar och formaliserat bokprat i klasserna.

6. Avsätt tid till själva böckerna. Att hålla koll på nyheter, beställa litteratur samt laga och sortera böcker tar mer tid än många tror.

7. Utvärdera. Följ årligen upp med enkla utvärderingar och läsårsberättelse. På så sätt blir skolbibliotekets verksamhet tydlig och mätbar. 

Läs mer:

Hur kan skolbibliotek användas för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens? I boken Hållbar skolbiblioteksutveckling av Maria Schedvin (Gleerups) ges både teoretiska perspektiv och konkreta exempel på hur man kan organisera skolbiblioteket för störst effekt och avtryck i verksamheten.