Läsglädje i fokus!

En lästävling som engagerar tiotusentals barn. Improvisationsteater med Pippi Långstrump för integration. Tidning och turné landet runt för att lärare, bibliotekarier och författare ska kunna dela erfarenheter kring barn och läslust. Det är några exempel på hur vi arbetar med läsfrämjande insatser.

Elias Våhlund, författare till bästsäljarserien Handbok för superhjältar, är en av många som engagerar sig i Läsfrämjarinstitutet och deras verksamhet Läslandet i Södertälje.

Läslandets mål är att genom konst, teater och lek öka barns intresse för litteratur. Det började med ett projekt 2015 i Södertälje som därefter har permanentats och spridit sig till andra platser i länet, däribland Tensta och Rinkeby. Syftet är att stärka demokratin och öka integrationen i samhället. LFI:s grundare Marlen Eskander berättar på organisationens sajt:

När jag som 14-åring kom till Sverige från Syrien insåg jag snart att språk är makt. Jag förstod att språket är ett symbolsystem som effektivt inkluderar eller exkluderar människor. Den insikten ledde till att jag tidigt bestämde mig för att ge mina egna barn en hel arsenal av språk så att de därigenom ska få makt att bestämma över sina egna liv. Jag började tidigt läsa böcker, besöka bibliotek, gå på barnteater och kulturaktiviteter med mina barn. Vart jag än gick fanns en viss typ av publik och det enda jag tänkte var: ”De som behöver detta mest finns inte här”.

– Att behärska språket är en demokratifråga. Det kanske låter pretentiöst, men så är det. Vi lever i ett extremt litterat samhälle – vart du än vänder dig så måste du kunna läsa för att ta till dig information. Hur många tusen ord finns inte i ditt kylskåp? säger Sofia Hahr, förläggare och redaktionschef på Rabén & Sjögren.

Hon ingår i ett team på förlaget som sedan flera år tillbaka har ett samarbete med Läsfrämjarinstitutet. Samarbetet har inkluderat allt från författarbesök till att Rabén & Sjögren samt B. Wahlströms bidrar med bokgåvor. Många av de barn som besöker Läslandet har inga böcker hemma. Några omtyckta bokgåvor är Astrid Lindgrens Pippi-böcker, Handbok för superhjältar-serien och Känsloboken av Reyhaneh Ahangaran.

– Men det delas inte ut böcker på måfå, utan först får barnen och deras medföljande vuxna skapa en relation till innehållet och karaktärerna. Man läser, lyssnar och spelar improvisationsteater innan man får boken med sig hem. Barnen behöver göra den till sin, säger Sofia Hahr.

I dag är målet att fördjupa samarbetet och kanske skapa något som kan bli ett ”Ortens Junibacken”.

Varför engagerar sig ett förlag i Läslandet?

– Vi har en historik i att arbeta med olika former av läsfrämjande verksamhet. Rent egoistiskt kan man ju säga att barn behöver läsa böcker för att barnboksförlag ska överleva. Men framför allt är detta en fråga som vi brinner för. Vi, och våra författare, vill vara med och verka för att fler barn kan läsa. Målet är inte att de köper våra böcker utan att de kan förstå texter och – senare i livet – fylla i blanketter och ta del av viktig samhällsinformation, säger Sofia Hahr.

Tidigare förlagschef Ann Sköld påpekar att det långt ifrån enbart handlar om att ge, utan att förlaget och författarna lär sig mycket av besöken i Södertälje. 

– Varje gång får man en ny ögonöppnare. Som förlag behöver vi input från fler håll och träffa barn och föräldrar som kanske inte har så stark relation till böcker – och absolut inte till svenska barnboksfavoriter. Det hjälper oss att tänka nytt kring representation och vilken litteratur vi ger ut, säger hon.

Tävlingen som ger läskondis

Medan Läsfrämjarinstitutet riktar sig till barn som kanske inte alls är vana vid böcker så pågår det parallellt ett projekt som har en bred målgrupp: alla Sveriges fjärdeklassare. Oavsett läsvana eller inte.

– Vi vill både hjälpa lästragglarna och ge en rolig upplevelse till de som redan är sålda på att läsa, säger Jenny Edh Jansen.

Hon är kommunikationsansvarig på Rabén & Sjögren och hade länge gått och funderat på hur man skulle få till ett ”stort, brett och härligt” läsprojekt för mellanstadiet. Lite som Vi i femman, fast för litteratur.

En dag fick Jennys dotter, som då gick i fjärde klass, en läsutmaning i skolan. Om klassen kunde läsa 150 böcker innan läsåret var slut lovade deras lärare att bada i Brunnsviken i Stockholm med kläderna på. Barnen började genast att läsa – drömmen att se läraren simma klädsim var större än motståndet mot att läsa.

– Jag insåg att där fanns en peppig metod som man kunde kopiera i större skala.

Andra stora barnboksförlag, samt Adlibris, hakade på och hösten 2021 gick den första omgången av Den stora läsutmaningen av stapeln.

Att flera av barnboksvärldens giganter deltog i samma projekt var en av anledningarna till att författaren och programledaren Beppe Singer tackade ja direkt till att bli tävlingsledare.

– Det kändes som ett seriöst och superbra initiativ. Extra roligt är det när stora aktörer som vanligtvis är konkurrenter går ihop enbart med syftet att få barn att läsa mer, säger Beppe, som har en bakgrund som mattelärare och rektor.

Det är en nationell tävling för fjärdeklassare där klasser kan tävla mot varandra i att läsa så mycket som möjligt. Till sin hjälp får de ett tävlings-kit, digitala författarbesök – och olika idoler antar utmaningar på Youtube. 

– Man vet att läsandet minskar i början av mellanstadiet, ofta konkurreras böckerna ut av mobilen. Om man då kan hitta ett sätt att peppa barn att läsa intensivt, få upp flytet, skapa nya vanor och träna upp sin läskondition är mycket vunnet, säger Jenny Edh Jansen.

När höstterminen 2021 drog i gång var succén ett faktum. Var tredje fjärdeklass i Sverige hade anmält sig och hela 26 868 elever gick i mål. Totalt lästes en halv miljon böcker!

– Så roligt! Då var det ändå ett pilotår – nu satsar vi ännu mera, säger Jenny Edh Jansen.

Inför kommande tävlingsomgång kommer det, efter elevernas önskemål, att bli ännu fler inspirationsklipp där populära författare högläser, boktipsar och berättar om att skriva. Reglerna vässas och lärarkittet kommer att fyllas på med mer material samt tips om att genomföra ett kort lästest, Legilexis 1-minuts-avkodningstest, så att lärare och elever kan jämföra resultaten före och efter tävlingsperioden.

– Redan nu vet vi att lärarna uppskattade att läsningen ökade med mer än 70 procent under Den stora läsutmaningen, men det vore givande att även mäta utvecklingen av läsförmågan på ett enkelt men tydligt sätt.

Foto: Stefan Tell

Läslust från Lund till Umeå

Ibland räcker det inte att vända sig direkt till läsarna – utan det är minst lika viktigt att möta de som dagligen arbetar med barn och läsning. År 2015 kläcktes idén till det som senare skulle bli Läslust. Med en tidning och en författarturné vill man inspirera alla som arbetar med läsning på låg- och mellanstadiet. I tidningen Läslust, som går som bilaga i Grundskolläraren två gånger per år kan man bland annat möta författare samt uppdateras om boknyheter, trender och forskning kring läsande.

Ett uttalat mål med Läslustturnén är att fokusera på platser utanför Stockholm.

– Vi har täckt in en massa städer från Malmö till Umeå, säger Jenny Edh Jensen.

Det görs fyra–fem turnéstopp varje termin och på varje Läslustseminarium deltar minst tre författare från Rabén & Sjögren och B. Wahlströms. Grundtanken är att Läslust ska vara ett forum där författare, förläggare, pedagoger och bibliotekarier kan mötas för att inspirera varandra till olika sätt att arbeta med läsning.

En positiv bieffekt är att många i publiken berättar att de verkligen uppskattar att få träffa kollegor. Äntligen hinner de prata om både jobberfarenheter och litteratur.

– Läslustturnén är också en perfekt möjlighet för våra författare att få möta dem som arbetar allra mest med deras böcker. Det uppstår många spännande samtal – även på minglet efteråt, säger Jenny Edh Jensen.