Paula Högström: ”Man kommer långt med att vara intresserad.”

Visst läser barn och unga fortfarande, men andelen ofta-läsare minskar drastiskt ju äldre de blir. 71 procent av 10-åringarna läser varje dag eller flera gånger i veckan. Bland 15-åringarna är motsvarande siffra 27 procent och när eleverna fyllt 18 år är det endast 15 procent*.

Vad finns det då att ta till när intresset börjar minska? En med stor erfarenhet av ämnet är Paula Högström, som är ungdomsbibliotekarie på Lidingö bibliotek. Därtill är hon en välkänd bookstagrammare under namnet @prickigapaula. Eftersom hon även sitter i juryn till ungdomsbokspriset Hjärtats fröjd, läser hon alla svenska ungdomsböcker som kommer ut varje år.

Trots att Paula Högström är ungdomsbibliotekarie så börjar hennes uppdrag tidigare än så.

– Det är svårt, nästan omöjligt, att börja entusiasmera en läsovan 15-åring. Börjar man etablera kontakt och biblioteksvana med en 10–11-åring, och sedan bygger på, så är det mycket lättare. Därför har jag bibliotekskollo och bokklubbar även för barn i mellanstadieåldern. Man måste börja underifrån, då är fler kvar i läsandet även på högstadiet.

Det talas mycket om att litteraturen får stå tillbaka till förmån för mobilen, att telefonen tränger ut andra intressen, men Paula menar att ett vanligt skäl till läsavhoppen beror på arbetsbördan i skolan. Ett fenomen man sällan uppmärksammar.

– Jag har en del avhopp i min högstadiebokklubb just nu. Flera går sista terminen i nian och hinner inget annat än att plugga. Så jag tror att skolan faktiskt är en stor konkurrent till läsningen, utan att man tänker på det.

När ungdomarna väl kommer till biblioteket, hur gör du då för att väcka intresse?

– Man kommer långt med att vara intresserad. Det gäller att vara aktiv, inte bara tipsa utan också ställa frågor om vad de läser – och fånga upp vad de svarar. Jag tar gärna emot boktips från ungdomarna och det är klart att många tycker det är kul om jag sedan läser deras favoriter så vi kan diskutera vidare. Sånt bygger trovärdighet.

Vuxna behöver också läsa barn- och ungdomsböcker, menar Paula. Då signalerar man att de genrerna har ett värde. Det är också viktigt att visa att läsning kan vara en fritidsaktivitet av samma dignitet som fotboll eller ridning.

– Att läsa böcker har blivit förknippat med skolarbete och någonting som vuxenvärlden tycker är nyttigt. Här behöver vi visa på det lustfulla med läsning.

För Paula har Booktok varit ett sätt att hålla koll, inspireras – och sedan förmedla det roliga med läsning. Hon lägger mycket tid på att följa lästrender på Tiktok (”Jag är mer inne på Tiktok än ungdomarna”) och anstränger sig för att ligga i framkant när det gäller inköp av trendande böcker.

– Det är härligt när ungdomarna kommer in och utbrister: ”Wow, jag har sett den här boken på Tiktok!” Det gör vårt bibliotek mer attraktivt. Tipsar barn och unga om någon bok som det pratas mycket om så försöker jag vara snabb med att köpa in för att bekräfta deras läsintresse, ta deras expertis på allvar.

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är jätteroligt att ha bokklubbar. Men det är lika roligt när man har lyckats nå ungdomar som inte är så förtjusta i att läsa. Ofta går det via något intresseområde som de har, till exempel true crime-poddar, då kan man sätta en spänningsroman i högt tempo i händerna på dem. Har man tur och träffar rätt kommer de tillbaka.

Som ungdomsbibliotekarie ansvarar Paula Högström för ung-hyllan, där råder det hon kallar ”biblioteksanarki”. Ungdomsromaner på svenska står ihop med böcker på engelska. Här finns lättläst litteratur, seriealbum, poesi och fakta.

– Jag tycker att den här överraskningsmetoden funkar bra. Som tonåring vet man inte alltid vad man är ute efter. Står allt blandat så kan man upptäcka nya genrer utan ansträngning. Jag brukar uppmana ungdomarna att plocka på sig, prova! Det är ju gratis att låna.

En stor del av Paulas tjänst är att ha fritidsaktivitetsläsning, men hon träffar även lärare för att ge råd kring bokinköp.

Vad är ditt tips till lärare som läser detta?

– När du ska köpa en bok eller klassuppsättning – fundera på vad den ska fylla för syfte. Vad vill man med de här klassuppsättningarna? Hur skapar man variation? Kan du koppla boken till något i undervisningen?

Det är också ett önskemål som hon har hört från sina unga biblioteksbesökare.

– Många jag möter är bokintresserade storläsare, ändå förstår de sällan varför de läser skolans skönlitteratur. Så ett råd är att sätta in boken i en kontext. Berätta om boken, om författaren, varför du har valt den. Eleverna kanske ändå inte kommer att tycka om boken, men då förstår de skälet till att de läser den.

Okej, så om vi konstaterar att det funkar att själv vara intresserad, liksom att lyssna in, värdera böcker lika – och att sätta in skolboken i ett sammanhang. Finns det något som man vet INTE fungerar?

– Att som förälder komma in utan sitt barn och låna något till honom eller henne för att man tycker att läsning är nyttigt.

Då är det bättre att vara en läsande förebild.

– I grunden tänker jag att biblioteket fyller en funktion som en plats med böcker, men utan lästvång. Läsningen i skolan fyller en annan viktig funktion, liksom litteraturintresserade kompisar och föräldrar– och sedan kommer boktips på Booktok in från sidan. Ingen kan göra allt, men om litteratur kommer från olika håll så är chansen stor att något fastnar.

* Lärarstiftelsens rapport Ett läsvänligt hem (2023)

Ungdomsbibliotekariens 5 boktips:

Bränder av Moa Eriksson Sandberg och Ester Roxberg och Sex miljarder av Petter Lidbeck är två böcker där läsaren slungas direkt in i handlingen och berörs av bokens karaktärer och deras liv.

Revan av Charlotte Cederlund – Portalfantasy i Lund, om familj, val och livet efter flykt.

Under av Anna Ahlund – Vardagsmagi i novellform med karaktärer som går in i varandras berättelser. En perfekt bok för samarbete mellan svenska och bild.

Bunny av Mona Awad – Dark academia, från Booktok till bokklubb. En bok att älska eller hata och ingen vet vad det är man har läst. En nästintill perfekt bokcirkelbok.