Så minskar du läsklyftorna

I oktober 2022 släppte Skol-inspektionen granskningen Läsfrämjande arbete i grund-skolan – med särskilt fokus på under visningen i svenska i årskurs 4–6. Den fick stor uppmärksamhet, inte minst för att den gav samtliga 25 slumpvis utvalda skolor bakläxa när det gäller läsfrämjande arbete. 

– Vi utgick från befintlig forskning och tidigare studier kring läsintresse och läsförmåga. Det mesta pekar på att barnens läsande går ner, att läsintresset minskar när barnen blir äldre, säger Linda Wennler, som är utredare på Skolinspektionen.

Skillnaderna har också ökat mellan hög- och lågpresterande elever. Allt detta innebär att skolornas arbete blir ännu viktigare. I förlängningen är läsförmågan självfallet viktig inte bara för svenskämnet, utan avgörande för hur eleven ska kunna tillgodogöra sig alla skolämnen – och senare även kunna ta del av samhällsinformation. 

– Därför bestämde vi oss för att ta en titt på hur det faktiska läsfrämjande arbetet ser ut. Det som förvånade är hur skolornas arbete minskar successivt när barnen blir äldre – då de läser allt mindre på egen hand – vilket förstås är bekymmersamt. Vissa gör förstås jätte mycket bra och vi kom i kontakt med många engagerade lärare, men det bygger ofta på enskilda individers initiativ.

Man konstaterade också i granskningen att skolorna sällan har en strategi för läsfrämjande arbete. De saknar också en samlad bild av elevernas läsintresse och -vanor. Därmed blir det svårt att utgå från var eleverna befinner sig både kunskaps-och intressemässigt när man exempelvis boktipsar.

Varför görs inte mer, trots alla larmrapporter?

– Jag vågar inte uttala mig för mycket i frågan, det var inte det vi undersökte. Men en del lärare uttryckte att de får lägga allt mer tid på att ta fram betygsunderlag när eleverna blir äldre och att de därför inte hinner arbeta läsfrämjande så mycket som de skulle vilja, säger Linda Wennler.

Granskningen pekar också på att de fysiska miljöerna inte bjuder in till läsning. Hur kan en läsvänlig miljö se ut?

– Skolverket har material kring detta som bland annat föreslår att man kan skylta med böcker som eleverna kan få låna, man kan döpa klassrum och skollokaler efter kända litterära personer eller sätta upp lästips på väggen, säger Linda Wennler och tillägger:

– Man kommer långt med små medel. Vår granskning visar att eleverna lägger märke till när lärarna synliggör läsning på olika sätt i klassrummet. En lärare berättade att hon satt upp lästips på dörrarna till skolans toaletter. En rektor hade också en idé om att sätta upp bilder på all personal på skolan när de läser sin favoritbok. Fastän skolor och lärare kämpar med både tidsbrist och ekonomiska ramar så finns mycket att göra för att krympa läsklyftan, menar Linda Wennler. En enkel insats är att vara en läsande förebild och själv läsa när klassens elever ska läsa individuellt.

– Och prata mycket om läsning! Visa större intresse för elevernas läsning. På så sätt visar du både att den har ett värde och du får dessutom kunskap om elevernas vanor som gör att du kan vägleda dem bättre i valet av texter. Många elever uttryckte att de saknade samtal om de texter de läste.

Det är ingen nyhet för någon lärare, men läsning ska vara intresseväckande och texten ska vara på rätt nivå för att väcka läslust. Frågan är hur man får till det om man inte känner till vad barnen tycker om att läsa.

– Där behöver skolorna hitta en struktur för att kartlägga läsningen. Hos de skolor vi tittade närmare på hade vissa lärare en tydlig bild av förmågan, men sällan av vad eleverna skulle vilja läsa. Ett sätt att ta reda på detta är att ta upp ämnet som en fast punkt under utvecklingssamtalet.

Trots alla larmrapporter visade många av de 291 tillfrågade eleverna i granskningen ett stort engagemang i frågan. Tvärtemot vad många tror vill de läsa skönlitterära texter i fysisk form – som de gärna kombinerar med att lyssna på böcker – och uppskattar känslan av att hålla en tryckt bok i händerna.

– Eleverna efterfrågade bra boktips, läsvänliga miljöer och mer tid för bokprat. Så det finns en bra grund att jobba med. Det som behövs är mer vägledning, struktur och läsning som utmanar på en lämplig nivå.

Om granskningen:

• Läsfrämjande arbete i grundskolan 2022 är en kvalitativ granskning av Skolinspektionen. Den bygger på samtal och iakttagelser som Skolinspektionen gjort på 25 grundskolor, både offentliga och fristående.

• Fokus ligger på årskurserna 4–6 då mycket av elevernas läsförmåga utvecklas.

• 291 elever och 179 lärare har intervjuats digitalt. Utredarna har även pratat med bland annat rektorer och bibliotekspersonal.