Så pratar du normer med barn och unga – 5 råd till vuxna

1. Rannsaka dig själv

Hur påverkades du av könsnormer när du växte upp? Vad var viktigt för dig att leva upp till? Finns det spår kvar av det idag? Ett rimligt första steg är att blicka inåt och göra upp med sitt eget förhållningssätt till normer och machokultur.

2. Sök kunskap

Jag är själv arbetsskadad journalist, därför är nummer två på listan föga förvånande: Nörda ner dig i all forskning, alla studier, undersökningar, enkäter och all fakta du kan komma över när det gäller ojämställdhet, ojämlikhet, machokultur och normer. Såväl svenska som internationella organ erbjuder viktig vetenskap som du lätt hittar på nätet.

3. Börja prata

Ställ frågor, visa att du bryr dig och lyssna – ordentligt och länge. Inte nödvändigtvis för att alltid komma med svar. Får du – i synnerhet – en pojke att öppna sig om sårbara känslor och fortsätter dela med sig är du på riktigt god väg. Visa ovillkorlig empati och förståelse. Se till att er emotionella relation är en blomma som vattnas regelbundet. Har han upplevt machokultur? Relaterar han till stereotypa normer? Vilka förebilder hämtar han inspiration ifrån?

4. Var sårbar

Vi kan inte förvänta oss att barn och unga ska öppna upp sig när vi vägrar. Du behöver inte vara privat, men att vara personlig och sårbar rotar en trovärdighet som går djupare än all fakta. Fäll tårar, prata om dina djupaste känslor och emotionella utmaningar du stött på i livet. Lär barnen att det alltid finns ett tryggt rum hos dig och att det är mänskligt och starkt att vara sårbar.

5. Rota och uppmuntra engagemang

Det viktigaste verktyget i kampen mot machokultur är att väcka tankar om empati och ansvar, både mot oss själva och våra medmänniskor. Alla behöver stärkas när de visar minsta tecken på engagemang. Säger barnen ifrån när andra går över gränser? Står de upp för andra som trampas på för att de inte följer normer? Har barnet/barnen öppna och sårbara samtal med sina kompisar? Pojkarna är framtidens män och det är vårt gemensamma ansvar att se till att de bidrar till att stoppa machokultur. Uppmana dem: ”Jag tror på oss, gör det du också!”