Skriv-paradoxen

Det har pratats om under en längre tid. Att trots att barn och unga hanterar mer text i dag än tidigare generationers barn har gjort, så försämras successivt förmågan att uttrycka sig i text. Går man dessutom till internationella tester av läsförståelse så kan man se att den sjunker. Detta kan tyckas paradoxalt, men frågan kokar ner till vad för text som hanteras. Det skrivs mycket, men framförallt korta meningar och utrop via chattar och sms. Eller för att hårdra det: Att man skriver ”Aaaa najs”, ”OMG vad för nått???” eller ”VGD?” till sina kompisar upprepade gånger per dag, betyder inte att man blir bra på att skriva uppsatser och bokrecensioner. Man blir bra på att kommunicera snabbt och effektivt med sina kompisar och inte så mycket mer.

– Mycket av vår kommunikation idag sker via skrift, men det betyder bara att den typen av kommunikation har ökat, säger språkforskaren Theres Bellander, aktuell med läroboken Fatta texten om textanalys för blivande mellanstadielärare.

Förr var skriftspråket förbehållet formell stil. Nu kan man jämföra sms:ande och chattande med ett telefonsamtal där det viktiga är att budskapet går fram, inte att man uttrycker sig grammatiskt korrekt. Ett annat tydligt exempel är hur språket i en gamingchatt syftar att hålla spelet igång – precis som i en vanlig match i idrottshallen: ”hoppa!!!” ”Ducka!”

– Det är ju oftast inte den typen av texter som lärare efterlyser, utan snarare ett mer formellt skrivande samt läsande av tryckta texter. Och det har inte ökat, utan snarare tvärtom, säger Theres Bellander.

Vad är det lärarna generellt brukar sakna idag hos många elever?

– Att kunna bygga meningar med korrekt menings byggnad. Det saknas kunskaper i stavning, interpunktion och i att sätta ihop meningar till längre texter. Då hjälper det inte att man hela tiden kommunicerar via sociala medier, man skriver inte fullständiga meningar – eller ens fullständiga ord – där. Därför blir det fel att dra parallellen: ”Det skrivs mer idag – därför borde vi vara bättre på att skriva”, menar Theres Bellander. Det finns inga genvägar, utan man måste öva på att läsa och skriva den typen av texter och genrer som efterfrågas i skolan.

– Lärarens uppgift är därför att introducera något annat än det eleverna möter i sin egen vardag. Man behöver hela tiden jobba mycket med text, särskilt i grundskolan.

Theres Bellander slår ett slag för att man talar om text just som text och inte bara om innehållet. Det är lätt hänt att samtal om en bok stannar vid ”boken var bra för den var spännande”. Men om man tar det hela ett steg längre – vad är det i berättandet som gör den spännande? Hur är texten uppbyggd? Och hur kan jag använda samma tricks i mitt eget skrivande?

– Det är också viktigt att lärare har tid att sitta ner och prata om text, rätta och återkomma med tydlig och konkret feedback. Men det är ju otroligt tidskrävande och jag förstår om det är svårt att få till, säger Theres Bellander, som själv är utbildad gymnasielärare i grunden.

När smartphones och sociala medier gjorde sitt intåg i vår vardag för ett drygt decennium sedan var flera språkforskare ändå försiktigt positiva till utvecklingen. Man menade att det inte behövde utgöra något hinder för språkutvecklingen utan unga skulle kunna växla mellan tonalitet, plattform och anpassa språket efter mottagare. En av dessa forskare var just Theres Bellander, som i sin avhandling från 2010 tittade närmare på gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier. I avhandlingen betonades att unga är bra på att anpassa sitt språk.

– Ja, jag lade alldeles för stor vikt vid det. I dag ser verkligheten annorlunda ut. Samtidigt vidhåller jag att de sociala medierna inte behöver utgöra något hot, men det konkurrerar ut läsandet på fritiden. Därför måste vi fortsätta öva på det man inte får via sociala medier i skolan.

För samtidigt som läsförståelsen och förmågan att uttrycka sig i längre skrift minskar så har kraven på läsning och skrivandet i samhället ökat.

– Om man skulle gå tillbaka 50 år i tiden, vad tyckte man då var en god skribent eller läsare? Hur stor del av samhällets befolkning inkluderade vi i den typen av tester som vi gör nu? I praktiken kanske dagens skola är segregerad, men i teorin ska alla lära sig samma saker, till skillnad från den tidens folkskola där eleverna skulle vidare till arbetaryrken.

Det är ett argument många unga har även i dag. ”Varför måste jag lära mig det här? Jag ska ju inte plugga vidare.” Vad svarar man då?

– Att språk är makt. Det är en demokratisk fråga att kunna ta del av fördjupade resonemang kring vad som händer i världen och att själv kunna göra sig förstådd i skrift. Att ta till sig nyheter via sociala medier i form av snabba klipp och korta texter är bra, men det räcker inte, säger Theres Bellander och slår fast:

– När vi tog bort uppdelningen mellan folkskola och läroverk bestämde vi oss för att ha en jämlik skola för alla med lika möjligheter inom utbildningssystemet. Det är inte en idé som bara kan existera på pappret utan något som måste genomsyra hela skolverksamheten för att det ska gå att förverkliga. Man behöver hela tiden läsa mer, skriva mer och ge mycket och konkret textfeedback.

Experten:

Theres Bellander är docent i Nordiska språk och universitets-lektor i Svenska. I höst utkommer hon med läroboken Fatta texten (Studentlitteratur) som är skriven ihop med Daniel Brånn, språkkonsult och adjunkt i Svenska vid Stockholms universitet.