Sarah Withrow

Foto av:

Okänd
Jag är 34 år. Jag bor i en billig lägenhet på nedre botten i ett litet hus i Kingston, Ontario som ligger i Kanada. Lägenheten har fula mattor, tapeterna har samma blågråa färg som himlen under en kall novemberdag och höga, skrangliga, smutsiga fönster. Från det stora fönstret i mitt kontor ser jag upp i Skeletonparken. Om jag går ut på min gård kan jag se Cataraquifloden två kvarter bort. Om jag promenerar längs floden och går tre kvarter söderut kommer jag till Ontariosjöns strand.

Jag har en spräcklig katt som heter Bella och som tycker om att sitta på mitt skrivbord när jag skriver. Jag tycker inte om på det sätt som hon tittar på mig när jag skriver. Jag har inga barn, men jag har en gudson som heter Aidan. Vi går och simmar några gånger i veckan. Han tycker om att låtsas att flytbrädorna är ostbitar som vi måste hålla undan för ostmonstret. Jag tycker om ost.

Min yngre syster Anna bor i Toronto, det är där jag växte upp. Det är en stor stad där det bor 4 miljoner människor. Min bok Fladdermussommar utspelar sig i det kvarter där jag växte upp i Toronto. Det var ett medelklassområde då. Nu är det en av stadens bästa områden. När jag åker till Toronto känns staden snabb och tjusig. Jag drömmer fortfarande om Torontos spårvagnar.

Jag har ingen bil. Jag tycker om att gå. Kingston är en liten och gammal stad - en stad där människor sätter mycket blommor i sina trädgårdar och främlingar hälsar på varandra. Den kallas också Kalkstensstaden eftersom många byggnader är gjorda av kalksten.

Jag arbetar två dagar i veckan med att laga och servera kyckling i en av stadens största snabbköp. Det är ett jobb via facket. Jag hoppas att jag får läkar- och tandvårdsunderstöd nästa år. På jobbet måste jag använda plasthandskar, vilket jag hatar, men jag tycker fortfarande om kyckling. Jag tycker om att servera människor. De har alla hungriga ögon.

Ibland undervisar jag i skrivarkurser på kvällarna vid St Lawrence högskola. Alla mina elever är vuxna som drömmer om att bli författare. Jag drömmer om att bli författare. Jag berättar för mina studenter vad jag vet om att skriva. Jag säger till dem att dem ska välja berättarscener, detaljer och ord som är fyllda av mening. Jag säger till dem att skriva expansivt, redigera hänsynslöst och upprepa processen tills de känner sig klara. Jag säger till dem att dem kommer att veta när något är bra och när något inte är bra. De kommer att veta det eftersom deras hjärnor kommer att säga "AH, AH" när de hör något som är bra och "det där är fel" när de hör något dåligt.

Jag undervisar också i Tai Chi. Det är en långsam kampsport som består av 108 flytande rörelser som görs i en enda lång rörelse. Utövarna gör detta tillsammans med andra så att de kan hålla ihop rörelserna och hjälpa varandra och få rörelserna rätt. Det är en övning, en sorts meditation och ett sätt att fungera som en enhet med andra. Jag tänker på det som ett sätt att be med kroppen. Jag har utövat Tai Chi i sju år. Jag tror att vi är födda visa och att vi förlorar mycket av den visheten när vi växer upp och lär oss hur världen fungerar.

Jag tycker att 12-åringar borde få rösta eftersom de är klokare än många vuxna - åtminstone är de klokare när det gäller hur världen borde se ut. När jag var 12 lovade jag mig själv att jag skulle minnas hur det var att vara ung. Jag genomgick en svår tid då. Jag läste mycket. Jag läste allt av S. E. Hinton, Paul Zindel, Paula Danzinger, Roald Dahl, Madeleine L'Engle, Norma Klein och Judy Blume. Jag läste allt jag kom över om psykiskt störda barn. Jag trodde jag var störd. Jag läste igenom hela hyllan vid ungdomssektionen på Wychwoodbiblioteket. Jag letade efter flickor som var som jag, men jag hittade dem aldrig. Jag tyckte om Meg i Ett veck i tiden av Madeleine L'Engle och Ponyboy i The Outsiders. Jag läste båda böckerna flera gånger. Jag älskade också Flugornas herre av William Golding och The Chrysalids av John Wyndam. Jag tycker fortfarande om mörka böcker med utmärkande karaktärer.

Några av mina favoriter är Hjärtat jagar allena av Carson McCullers och En handfull stoft av Evelyn Waugh. Jag har just avslutat det första utkastet till min tredje bok. Den behöver mycket bearbetning. Jag kallar den Goodys Black Sunshine Happiness Party. Den handlar om en pojke, Stevie, som väntar på att växa och hans säregna kompis Goody som är en mycket bra boxare som tycker om att slåss när hon inte tittar på stjärnorna.

Sarah Withrow

Relaterade produkter

Vykortsmamma

Om boken

Sarah Withrow har gjort det igen - skrivit en tät, stark berättelse om relationen - och icke-relationen - mellan människor. Gwens mamma försvann när Gwen var åtta. Nu är hon tretton och hennes bästa kompis har just flyttat. Och Gwen har bestämt sig: innan mamman har kommit tillbaka vill hon inte ha några kompisar. Fast Clara, den nya tjejen i klassen, som sjunger för sig själv och rör sitt huvud som en kyckling, är fast besluten att bli kompis med henne.Vykortsmamma är en ovanlig, gripande bok om vänskap och familjerelationer.

Sarah Withrow

Vykortsmamma