Joar Tiberg

Foto av:

Cato Lein

Joar Tiberg, född 1967, är poet, journalist, översättare och barnboksförfattare. Han är uppvuxen i Oxelösund och Luleå, numera bosatt i Hägersten och Ransby i norra Värmland.

Joar Tiberg mottog av Svenska Akademien 2008 stipendium ur Stina och Erik Lundbergs stiftelse. Samma år tilldelades han Rubus arcticus, Norrbottens Läns Landstings kulturstipendium.

Joar Tiberg nominerades till Slangbellan 2010 för Månen blev rädd och till Kolla 2011 för Hej rädd!. 2014 nominerades Joar Tiberg och Sara Lundberg (ill.) till Augustpriset för Vi springer med motiveringen: 

"Två barn springer. De springer över berg och genom städer. Passerar Grönland och Grötland, Villa Villekulla och Mumindalen. Bort från vardagen och trapphuset därhemma, ut i världen. Frihet och rörelse står i centrum i denna bilderbok, men här finns också ett mörkt och ödsligt stråk. Joar Tibergs poetiska text drivs av associationer och lekfullhet, Sara Lundbergs bilder av framåtrörelse och en ström av färgaccenter som framhäver det lustfyllda. Detta är en hyllning till glädjen att finnas till."

Relaterat

Hej rädd

Om boken

Är det bara barn som är rädda? Är vuxna också rädda? Och hur är det med djuren - kan de också vara rädda?

En bok om rädsla och om känslan av förlorad kontroll, maktlöshet, vilsenhet, modlöshet, litenhet. Känslan av att stå utanför och mycket, mycket annat ... Vi känner alla igen oss.

Rädsla är en illa sedd känsla, som vuxna gärna vill mota bort ur barns tillvaro. Barn vet vad det är att vara rädd, men erbjuds sällan tillfälle att tala om sin rädsla.
Joar Tiberg smyger in viktiga tankar och teman i bokens vackert formulerade frågeställningar och ger barn konkreta verktyg som kan hjälpa dem att utvecklas och reflektera över sina känslor. Här är rädslorna synliggjorda, möjliga att hantera och övervinna!

Yokoland, som gör illustration och design, är en välkänd norsk illustrations- och designstudio, som fått flera priser både i Norge och internationellt.
Joar Tiberg nominerades till Slangbellanpriset 2010, som delas ut till bästa debutant i barn- och ungdomsbokgenren, för Månen blev rädd, med bilder av Anna Höglund.

Joar Tiberg

Hej rädd

Månen blev rädd

Om boken

Läs denna överjordiskt vackra allegori!
Månen kände att ingenting var roligt längre. Han var rädd. På natten ville han gråta, men kunde inte.

Solen sa att det fanns en plats långt borta där stjärnor kunde lära andra att gråta. Månen gick i dagar och nätter, för han ville dit.
Stjärnorna såg konstiga ut. En hade ett sår, en var trasig och en hade bara ett öga. De lyste men ganska svagt. Månen frågade om de kunde lära honom att gråta. En stjärna sa att de kunde försöka. Men månen måste själv vilja.
Det ville månen. En lång stund satt de tillsammans. Då såg han ett djupt mörker nedanför. Han kunde inte lysa upp där och han vågade inte gå dit. Stjärnan sa: "Det är inte farligt att vara rädd." Och de gick mot det mörka. Nu grät han. Det gjorde inget att han var rädd. Det blev varmt och tungt inne i månen och han såg att han lyste, inte starkt, men han kunde. Och månen gick över himlarna och han var glad och ledsen på samma gång. Det var skönt.

Oerhört sällan kommer en bilderbokstext med en djupare lyster, en sådan text som ger oss känslan att allt förändrats med läsningen. Så är det med Joar Tibergs vackra, kristallklara berättelse. Han gör det obegripliga enkelt och det är lätt att identifiera sig med månen. Redan små barn kan förnimma det namnlösa mörker vi alla har inom oss. Men barn som känner mörkret inom sig kan inte berätta om det, för de har inga ord att beskriva det med.
Månen blev rädd visar att i mörkret, i rädslan, finns också tröst, ibland oväntad. Joar Tibergs svindlande vackra skildring ger den insikten.
Anna Höglunds poetiska bilder möter där texten lämnar över. Med skimrande ljusa och mörka dagrar, återger hon månens känslostämningar så att han blir den lilla personen som håller barnen i handen under färden.

Månen blev rädd nominerades till Slangbellan 2010.

Joar Tiberg, Anna Höglund

Månen blev rädd