Annelie Drewsen

Foto av:

Ulrica Zwenger

Annelie Drewsen är författare, journalist och gymnasielärare i svenska som andraspråk. Hon föddes 1980 och bor i Spånga med sin familj.

Hon föreläser, håller skrivarverkstäder och arbetar med Nobel i Rinkeby tillsammans med grundaren Gunilla Lundgren. Annelie Drewsen är ledamot på stol nummer 7 i Svenska Barnboksakademin.


Annelie berättar om sig själv:
Jag är en väldigt nyfiken person och då är författare ett perfekt yrke. Man kan lägga näsan i blöt överallt, ställa massvis av dumma frågor till vem som helst och sedan skriva lite som man vill i alla fall. Det viktiga är att det blir spännande att läsa!

När jag var 31 år kom min första bok ut. Jag var så glad att äntligen kunna kalla mig författare. Det hade jag drömt om sedan jag var liten. Jag drömde också om att bli läkare och om att få ett syskon. De drömmarna slog inte in, men längtan efter ett syskon hade jag nytta av när jag skrev min bok Stella skaffar ett syskon.

Drömmen om att bli läkare tror jag handlade om att hjälpa människor att leva bra liv. Men i skolan tyckte jag att ord och språk var mycket roligare än kemi och biologi. Jag kom på att läkare nog inte var för mig i alla fall. Vad jag inte tänkte på som barn var att det finns andra yrken som är lika viktiga för att människor ska få bra liv. Ett sådant yrke är lärare – och det blev jag faktiskt.

Jag har undervisat nyanlända ungdomar från hela världen i svenska som andraspråk. Det var superhäftigt att vara med när de hittade sin röst på svenska. För precis som man behöver ett starkt hjärta och en kropp som funkar för att leva ett bra liv, behöver man ett språk. Med språket kan man säga vad man tycker, förstå vad som händer i samhället och säga ifrån när andra människor gör fel eller är taskiga. Dessutom är det roligt med ord för de kan få andra människor att känna, förstå och lära sig något.

Nu är jag författare på heltid. Mitt arbete handlar om att hitta de ord som behövs för att berätta en spännande historia och få läsaren att känna något. För jag vill att den som läser mina böcker ska bli berörd.

Förutom att skriva böcker gör jag författarbesök och håller i skrivarverkstäder för barn och ungdomar. Det är världens roligaste jobb, om du frågar mig.

Relaterade produkter

Pluto är ingen planet

Om boken

"Mitt namn är Edwin. Jag älskar rymden! Min mamma påstår att det är en slump att jag heter samma sak som den amerikanska astronomen Edwin Hubble. Edwin var ett fint namn, det är allt, säger hon. Men jag tror inte att det är sant. Det var meningen att jag skulle heta samma sak som mannen som kom på hur man kan sortera galaxer. Jag gillar också galaxer, och att sortera saker.Att min hund heter Hubble är verkligen ingen slump. Om man kan döpa ett rymdteleskop till Hubble kan väl en hund heta det. Så nu gör han det.Hubble är min bästa kompis. Bland människorna är det mycket krångligare att skaffa vänner."Edwin älskar verkligen rymden, och tankarna om rymden snurrar som planeter i huvudet på honom. Han läser allt som handlar om galaxer och planeter. Så en dag börjar läraren Fredrik att prata om rymden på lektionen, och först blir Edwin alldeles varm och lycklig äntligen känner han sig hemma i klassrummet. Men så händer det som inte får hända: Fredrik lär ut saker som inte stämmer ...Pluto är ingen planet är en finstämd berättelse om vänskap och att inte riktigt passa in bland alla andra, men hitta en egen plats i universum.

Annelie Drewsen, Mia Maria Güettler

Pluto är ingen planet

Relaterade artiklar

”Det finns inte en Salar i verkligheten, utan tusentals.”

Prinsen av Porte de la Chapelle är en skönlitterär skildring av en svensk-afghansk pojke som tvingas leva som hemlös i Paris. Det är en lättillgänglig roman av något av det svåraste som pågår i Europa just nu.