Drabbande och hoppingivande ungdomsroman

2020-08-17

Foto av :

Lisa Thanner
Hur mycket kan man offra sig för en annan människa? Och vem ska man prata med när de som står en närmast känns så avlägsna? Hanna Jedviks lysande ungdomsroman På andra sidan bron handlar om allt detta och mycket mer.

Joppe är död. Men han lever ändå. Som befann han sig någonstans mittemellan. Tiden står stilla här i rummet. Joppe håller min hand och sover tungt. Utanför fönstren sveper vinden med sig den första klara höstluften. Några löv på träden har gulnat. Här inne vilar solen mot kala vita väggar, klockan rör sig sakta framåt. Trots att allting har stannat upp. En bubbla har sänkt sig över livet. Ingenting blir längre som förr.

Joppe ligger på sjukhus efter att ha försökt hoppa från Älvsborgsbron. Och trots att det är Alma som ringt ambulansen som räddat hans liv, kan hon inte sluta gräma sig. Hur kan hon inte ha förstått att hennes bästa vän mått så dåligt? Och hur ska hon kunna låta bli att oroa sig för att det ska hända igen?

Det är tungt att gå vidare och svårt att prata om det som hänt, särskilt med de människor som tidigare har stått Alma som närmast: Joppe själv, pappa och flickvännen Hedvig. Men i de svartaste djup finns också ljusglimtar. Främlingen Jim som bjuder på kaffe, klasskompisen Siri som säger som det är, och skrivandet, som hjälper Alma att förstå sig själv.

På andra sidan bron är den fristående fortsättningen på Sommarplåga (2019). En berättelse om svek, rädsla, kärlek och vänskap.

– Det är en roman om vad som händer när livet ställs på ända. Hur mycket – egentligen – man kan hjälpa en annan människa och hur mycket av sig själv man kan offra när kraven blir för stora. Men det är också en berättelse om skuld och om viljan att göra allt för sin bästa vän. Och att slitas sönder av sorg, förvirring och av en strävan efter att vara alla till lags, säger Hanna Jedvik, som menar att boken också handlar om att lyssna på sin egen inre röst och att våga tro på den.

– Du kan aldrig kan rädda en annan människa, men däremot betyda väldigt mycket för någon som står dig nära när hen behöver det som allra mest. På sätt kanske du kan hitta sin egen väg, oavsett vad omgivningen tycker. Och så handlar den om att nya vänner kan finnas där du anar det minst.

Du har skrivit en rad ungdomsböcker som rör sig kring svåra ämnen. Vad är det som tilltalar dig i tematiken?

– Jag tänker inte på mina böcker på det sättet. Jag tycker att jag skriver om livet, med alla dess ljusa och mörka sidor. För även om det ibland händer tunga saker så bär livet också på en massa hopp, kärlek och längtan. Och det hoppas jag känns i mina böcker. Även om de ofta rör saker som kan vara svåra att tampas med, så tror jag att de som känner igen sig i mina berättelser också kan få hopp och framtidstro.

Hur mycket av dig själv finns i huvudpersonen Alma?

– Inte jättemycket. Men vi delar rastlösheten, kärleken till havet och orden och en strävan efter att vilja göra gott. Även om vi båda trampar snett ibland och försöker igen. Det är okej.

Ur BTJ:s recension av boken:
”Personskildringarna är alldeles utmärkta, framför allt porträttet av Alma är djuplodande, varsamt och varmt. Språket är luftigt och följsamt, läsningen självklar och lätt. Ämnet är lika viktigt som svårt men författaren Hanna Jedvik hanterar ämnet väldigt väl. Det mångfacetterade och intensiva porträttet av Alma stannar – liksom hela boken – kvar hos läsaren och På andra sidan bron förtjänar en stor och bred läsekrets.”

Relaterat

På andra sidan bron

Om boken

Joppe är död. Men han lever ändå. Som befann han sig någonstans mittemellan. Tiden står stilla här i rummet. Joppe håller min hand och sover tungt. Utanför fönstren sveper vinden med sig den första klara höstluften. Några löv på träden har gulnat. Här inne vilar solen mot kala vita väggar, klockan rör sig sakta framåt. Trots att allting har stannat upp. En bubbla har sänkt sig över livet. Ingenting blir längre som förr.

Joppe ligger på sjukhus efter att ha försökt hoppa från Älvsborgsbron. Och trots att det är Alma som ringt ambulansen som räddat hans liv, kan hon inte sluta gräma sig. Hur kan hon inte ha förstått att hennes bästa vän mått så dåligt? Och hur ska hon kunna låta bli att oroa sig för att det ska hända igen? Det är tungt att gå vidare och svårt att prata om det som hänt, särskilt med de människor som tidigare har stått Alma som närmast: Joppe själv, pappa och flickvännen Hedvig. Undan för undan raseras den omvärld som hon tidigare har förlitat sig på. Men i de svartaste djup finns också ljusglimtar. Främlingen Jim som bjuder på kaffe, klasskompisen Siri som säger som det är, och skrivandet, som hjälper Alma att bättre förstå sig själv.

På andra sidan bron är den fristående fortsättningen på Sommarplåga. En stark och rörande berättelse om svek, rädsla, kärlek och vänskap.

Hanna Jedvik

På andra sidan bron

Sommarplåga

Om boken

Jag sjunger Den blomstertid nu kommer och blickar upp mot kyrkans höga tak där välvda bågar klättrar mot himlen. Jag sneglar på Hedvig där hon står en bänkrad bort och sjunger med låg mörk röst. Mina tankar vandrar till sommarens smultron som väntar runt hörnet. Till solvarma stenar, långa kalla bad och kvällar ljumma som honung. Inom mig sprakar en gnista som ännu inte bär något namn. En hemlighet som ingen annan än jag vet något om.

Skejtaren Alma ska tillsammans med sin pappa tillbringa sommaren på deras lantställe på västkusten. Hon räknar ner dagarna tills de kommer dit, tills hon äntligen får träffa Mira igen. Mira, som varit hennes bästa vän sedan de var små och som Alma är hemligt förälskad i.
För det är den här sommaren allting ska hända, nu eller aldrig.

Men Mira har med sig Hampus och ingenting blir som det var tänkt, istället utvecklar sig ett omöjligt triangeldrama där alla strävar åt olika håll. Alma kommer på sig själv med att sakna Hedvig som är kvar i stan med sin poesi och sina två katter, Hedvig som hon egentligen inte känner så bra, men som hon inte kan sluta tänka på.

Med ett vackert och poetiskt språk skriver Hanna Jedvik inkännande och klart om förälskelse och förväntningar, om besvikelse och svärta, och om relationer som förändras och aldrig blir desamma.

"En fin berättelse om en vänskap som är långt ifrån kravlös."
BTJ om Kurt Cobain finns inte mer

"Det finns en känslomässig laddning i vartenda ord som gör texten djupt engagerande."
Malin Lindroth, GP, om Kurt Cobain finns inte mer

Hanna Jedvik

Sommarplåga

Relaterade artiklar

Drabbande och hoppingivande ungdomsroman

Hur mycket kan man offra sig för en annan människa? Och vem ska man prata med när de som står en närmast känns så avlägsna? Hanna Jedviks lysande ungdomsroman På andra sidan bron handlar om allt detta och mycket mer.