Det är sommar. Mitzi har fått följa med pappa på musikfestival. Han ska jobba där och spela gitarr. Mitzi har fått vip-kort och kan hänga bakom scenen och var hon vill. Men hon förstår inte alls vad det är för kul med festivaler. Det är bara stim och skrammel överallt och hon gillar inte att sova i sovsäck i tält.

Men så möter Mitzi Kevin, som inte heller är imponerad av det här med festivaler. Dessutom kan han allt om djur. Kevin har hittat något på festivalområdet: två igelkottsungar som är det sötaste Mitzi sett. De döper dem till Iggy och Pop. Men de små kottarnas mamma är död och nu är deras liv hotade. Vad ska Mitzi och Kevin göra?

Åtta berättelser med musik om Lillebror och hans kamrat Billan, som leker och leker.
Av och med Jujja och Tomas Wieslander. Jujja Wieslande berättar om Lillebror och hans kamrat Billan. Nästan varje dag leker Lillebror och Billan. De leker och leker - när de är glada, och när de är ledsna, när de mår bra och när de är sjuka. Varje kväll när Lillebror går och lägger sig får Nalle veta vad som hänt. Och så somnar de tillsammans.

Lillebror äter inte, leker inte och kan inte sova. Han har tappat sin gammelnalle Stockholm!
Hans pappa och mamma säger att det inte går att hitta en nalle i Stockholm. Men Mamma Mu och Kråkan åker dit för att leta rätt på Gammelnalle. De åker hästvagn, de åker buss och de åker tunnelbana. Det är sopbilar, brandbilar och städbilar i stan. Kråkan försvinner! Hittar de varandra? Och hittar de Gammelnalle? Sånger i berättelsen:
Mamma Mu; Nalle nu; Gammelnalle; Nu kommer det en bil; Brum; Pulvret; Hej min tå; Vi ska vinka; Klappa händerna så fort man kan; Det går snören; Sopbilen; Plums; Min lilla kråksång

Mamma Mu ska hälsa på Lina som ligger på sjukhuset. Hon cyklar första biten in mot stan.
Kråkan sitter på styret och plingar. Det kommer bilar, traktor, lastbilar, motorcykel, helikopter!
Och i stan är det ännu fler bilar. Kråkan får stjärten påkörd! Han trycker på knappen till
övergångsstället. Kråkan gillar att trycka på knappar. Det händer så mycket på väg till
sjukhuset. Kommer de egentligen fram till Lina.

Sånger i berättelsen:
Mamma Mu; Sjuka dag; Små cyklar; Nu kommer det en bil; Ingen bil på vägen; Pulvret; Brum; Tejp; Taxi; Traktor; Var är vanten; Snurra; Knappen säger knäpp

- Tänk att vi sitter här och fiskar du och jag Kråkan.
- Jaja, bli inte sån nu Mamma Mu, DIMMA!
Jag ser dimma där borta!
- MU va fint det ser ut...
- Det vita dimspöt... med dimljus
och självlysande flöte. Det är det
enda man kan ha i dimma. Jag måste
byta spö igen!
- Men Kråkan du fiskar ju ingenting.
- TYST i båten! Jag byter spö ju.

Innehåller följande berättelser:
Mamma mu fiskar; Gammelnalle; Bonden äter lunch; Kråkan ramlar ner; Mamma mu gungar; Det kom blod; Mamma Mu dansar

- Vad musigt det ser ut när du luser
med din ficklampa, Kråkan, sa Mamma Mu.
- När jag vadå!? sa Kråkan.
- Luser, sa Mamma Mu.
- Lyser heter det ju! sa Kråkan.
- Ja just det! Luser heter det. Mu, va det är musigt med lus i mörkret.
- Ryck mig i fjädern! ropade Kråkan. Ljus heter det!
- Nu ska du få höra vår sång Kråkan.
- Hjälp, de ska sjunga, sa Kråkan.
- Sankta Mucia heter den. Är ni färdiga flickor?
ropade Mamma Mu till de andra korna.
- Do re mu, hördes det i ladugården. Och så sjöng de:
Sankta Mucia, musiga sia
Sa-a-ankta Mu-u-cia
Sankta Mucia

Innehåller följande berättelser:
Grått; Mamma Mu åker skridskor; Mamma Mu åker bobb; Mamma Mu i mörkret; Sankta Mucia; Väntadagen; Julafton med Kråkan och Mamma Mu

- Titta på barnen Kråkan. De DÖK!
- Jag blev blöt, jag blev blöt, jag blev blöt. B. L. Ö. T.
- Men det är ju det som är meningen när man badar Kråkan. MU vad
kul det ser ut! Det vill jag lära mig.
- Du tänker väl inte dyka i!
- Jovisst. ETT... TVÅ...
- Vilken konstig ko! Hoppas bryggan håller...
- ... TRE... ... ...TJOHO!

Innehåller följande berättelser:
Mamma Mu lär sig dyka; Flygfisken; Visselpipan; Kråkan samlar sten; Rutschbanan; Mamma Mu springer

- Ryck mig i fjädern! Du är en ko Mamma Mu. En ko! Kor KAN inte cykla!
- Mu, det är därför jag vill lära mig.
- SNYGGT alltså! Galonbyxor på en ko! Jag tror jag får vingslag!
Vad ska folk tro!
- Titta Kråkan det går! Jag KAN! Här cyklar jag
som ingenting! Tjoho, tjoho, här cyklar en ko!
- Det var tystare här i hagen innan du
kunde cykla.
- Nej, då Kråkan. Små cyklar som far
omkring, de hörs nästan ingenting.
- Om det inte sitter en ko på dom förstås.

Innehåller följande berättelser:
Mamma Mu lär sig cykla; Mamma Mu på utflykt; Tigerkråkan; Tigertåg; Kråkan städar lagårn; Mamma Mu på barngymnastiken

- Jag tål inte att se det här! Jag är allergisk mot kor
som spikar, jag får röda prickar över hela kroppen!
Mamma Mu, man kan inte hålla sågen med svansen!
- Jo då, Kråkan. Om man har svans så kan man det.
- Det blir ju snett!
- Mu Kråkan. Det gör inte så mycket.
- Krax! Om det blir snett blir det inte rätt.
- Det finns mer än ett sätt att göra rätt.

När Lillebror hade lagt sig på kvällen viskade han i Nalles öra:
- Du Nalle, vi har hittat en hemlig koja. Vi har två hemliga saker där. Jag säger inte vad det är. Men du kan få följa med dit i morgon så får du se dom. Vill du det?
Nalle nickade.
- Du mamma, sa Lillebror. Han ville det.
Och så låg de där, och såg lika nöjda ut båda två, Lillebror och Nalle.

Innehåller följande berättelser:
Skrotgitarr; Den hemliga kojan; Billan sover över; Hallå i telefon; Musen; Lillebror lär sig räkna; Ro efter träskor; Cirkus Skavanko

Dagspöket är inte som alla andra spöken. I stället för att vara vit är han svart - så han syns inte på natten! Därför måste han spöka på dagen. På nätterna, när alla vanliga spöken är ute och spökar, vill Dagspöket mest ha någonstans att bo. Men vart han än tar sig in trasslar det till sig, eftersom Dagspöket mest ser ut som ett svart tygstycke.

Dagspöket är inte som alla andra spöken. I stället för att vara vit är han svart - så han syns inte på natten! Därför måste han spöka på dagen. På nätterna, när alla vanliga spöken är ute och spökar, vill Dagspöket mest ha någonstans att bo. Men vart han än tar sig in trasslar det till sig, eftersom Dagspöket mest ser ut som ett svart tygstycke.

Dagspöket är inte som alla andra spöken. I stället för att vara vit är han svart - så han syns inte på natten! Därför måste han spöka på dagen. På nätterna, när alla vanliga spöken är ute och spökar, vill Dagspöket mest ha någonstans att bo. Men vart han än tar sig in trasslar det till sig, eftersom Dagspöket mest ser ut som ett svart tygstycke.

Dagspöket är inte som alla andra spöken. I stället för att vara vit är han svart - så han syns inte på natten! Därför måste han spöka på dagen. På nätterna, när alla vanliga spöken är ute och spökar, vill Dagspöket mest ha någonstans att bo. Men vart han än tar sig in trasslar det till sig, eftersom Dagspöket mest ser ut som ett svart tygstycke.

Dagspöket är inte som alla andra spöken. I stället för att vara vit är han svart - så han syns inte på natten! Därför måste han spöka på dagen. På nätterna, när alla vanliga spöken är ute och spökar, vill Dagspöket mest ha någonstans att bo. Men vart han än tar sig in trasslar det till sig, eftersom Dagspöket mest ser ut som ett svart tygstycke.

Dagspöket är inte som alla andra spöken. I stället för att vara vit är han svart - så han syns inte på natten! Därför måste han spöka på dagen. På nätterna, när alla vanliga spöken är ute och spökar, vill Dagspöket mest ha någonstans att bo. Men vart han än tar sig in trasslar det till sig, eftersom Dagspöket mest ser ut som ett svart tygstycke.

Dagspöket är inte som alla andra spöken. I stället för att vara vit är han svart - så han syns inte på natten! Därför måste han spöka på dagen. På nätterna, när alla vanliga spöken är ute och spökar, vill Dagspöket mest ha någonstans att bo. Men vart han än tar sig in trasslar det till sig, eftersom Dagspöket mest ser ut som ett svart tygstycke.

Önska dig tre saker, säger mamma.
- Ja, men jag säger dom inte, säger Siri.
- Det ska man inte göra, säger mamma.
Siri tänker: Att det ska bli bra mellan mamma och pappa. Att Björn och jag ska vara ihop. Att ingen jag känner ska dö.
- Vad du ser allvarlig ut, säger mamma.
- Jag är det, säger Siri.

Det är nio månader sedan det blev två hus. I vintras flyttade Siri föräldrar isär. På prov. Nu är det snart vår och Siri bor fortfarande varannan vecka i ett gult hus och varannan vecka i ett grått. Ett rum i rött och ett i rosa och två dörrar som det står Siri på båda två. Ska det alltid vara så? När ska mamma och pappa bestämma sig?

Belinda i Siris klass säger att man kan få en bonuspappa eller en bonusmamma. Vilka skulle det vara? Tomas i bokhandeln? Carina med stjärnstrumporna?

Bonus betyder något extra. Finns det ett ord som betyder att man förlorar något?

Jag minns Simons ord från studenten.

"Fattar ni varför folk gråter? Vi ses ju ändå på Komvux i augusti."

Nu sitter vi där. På uppropet till Vuxenutbildningen i Bromölla, en mil väster om Sölvesborg.

Hösten efter studenten. Kim och Simon börjar på Komvux. De är yngst av alla och de har inget val, slutet på gymnasiet slarvades bort.

Under högstadiet och gymnasiet var de kungarna i skolkorridoren. Profiler som alla ville umgås med. Problemet är att livet förändras. Hundra synonymer för kuk får inte längre någon att skratta. Och en luspank 19-åring som bor hemma hos mamma och tvingas skjutsa sin lillasyster till stallet varje dag är en nolla.

Kim börjar inse detta. Att omgivningen drar ner honom, håller honom tillbaka. Han vill skriva, men i Sölvesborg kommer man inte närmare mediebranschen än ett deltidsjobb som tidningsutdelare. Det är så han tillbringar sina nätter.

Då träffar han Robin. Robin, som vet ett annat sätt att vara ung. Som vet att det finns fler artister än Håkan Hellström och Melissa Horn och att det finns en värld bortom grabbumgänget i klubbstugan.

-----------

Lyssna på Onanisterna - soundtrack här >>

Lo, Amir och Vidar är på flykt från mardrömstillvaron på fosterhemmet Himmelsfrid. De tar sig till Stockholm för att hitta sina mammor och befria dem från deras fängelsestraff. Men vem är egentligen den där Mästaren som verkar ligga bakom allt som sker? Och vad är det för ödestavlor som hen letar efter? Snart förstår barnen att de är del av något mycket större. Nu handlar det inte längre bara om att rädda deras mammor - det handlar om att rädda världen!

Flykt är den andra delen i Amargitrilogin, ett magiskt och spännande äventyr om kampen för frihet.

Den första mannen, han som liknade en dödskalle, stod några ögonblick alldeles stilla och fixerade barnen. Han hade haft en pistol i handen och en kalasjnikov på ryggen; nu höjde han långsamt pistolen, sänkte den sedan, stoppade in den i hölstret. Ingen av de andra tre männen rörde sig.

- Välkomna till Helgeboda, sa morfar.

Barnen såg med en gång att detta var fel sak att säga. Helt fel. De fyra männen log inte. Rörde inte min.

Det här är de alldeles sanna berättelserna om hur fyra modiga och kloka barn lyckas rädda både sig själva och sin morfar från några katastrofala expeditioner till De tre grottornas berg. Det är klassiska äventyr berättat med humor och värme, lika roliga att läsa högt som att läsa själv.

Per Olov Enquist är flerfaldigt prisbelönad för sina romaner och sin dramatik. Den första barnboken De tre grottornas berg har översatts till 22 språk och tilldelats Die Zeits pris "Luchs" för bästa barnbok i Tyskland.