Katarina Kieri

Foto av:

Maria Annas

Katarina Kieri är född 1965 i Luleå, rötter i det finsktalande Tornedalen, bosatt i Uppsala. Hon debuterade 1993 med diktsamlingen Slutet sällskap. Hon rör sig i skrivandet mellan poesi, dramatik och prosa, och skriver för såväl vuxna som barn och unga. Hon har under åren också skrivit ett stort antal krönikor och kåserier för främst dagstidningar och radio.

Priser och stipendier:

  • Luleå kommuns kulturpris, 1993
  • Rubus Arcticus, Norrbottens läns landstings utvecklingsstipendium, 1999
  • Arnold Rörling-priset, 2000
  • Rabén & Sjögrens debutantpris, 2002
  • Nominerad till Augustpriset, 2002 (Ingen grekisk gud, precis)
  • Hans Peterson-stipendiet, 2004
  • Tidningen Vi:s litteraturpris, 2004
  • Augustpriset för Dansar Elias? Nej!, 2004
  • Lunde Q-priset, 2006
  • Stipendium från Svenska Akademien, 2006
  • Norrtälje kommuns kulturpris, 2007
  • Astrid Lindgren-priset, 2012
  • Norrbottensakademiens SKUM-pris, 2012
  • Norrlands litteraturpris, 2016 (Vårt värde)
  • Schullströmska priset för barn- och ungdomslitteratur 2022

Relaterat

Majas morsas kompis sambo

Om boken

en gymnasieskola
ett par sammanbrott
några kärlekshistorier
en handfull svek
mycket rädsla
ännu mer längtan
och ännu mer längtan

Lena minns ingenting som har hänt i oktober. "Oktober är kanske månadernas motsvarighet till tisdagar. Tisdagar bara finns, men lämnar inga spår."

Vid närmare eftertanke hände det ganska mycket i oktober. Margareta Spegel som började gråta framför whiteboarden och den där tjejen som gick natur, vad var det som hände med henne egentligen? En dag satt hon i soffan i korridoren, bara satt där, med tom blick och öppen väska och alla grejer som hade ramlat ur väskan. Hon kom aldrig tillbaka till skolan.

Och allt det där andra som hände. Charmören Marcus längtan efter lockhåriga Cecilia och hans svek mot henne. Och morsan som har slagit för sista gången. Och Majas och Tomas besök i Stockholm hos Majas morsas kompis och hennes läskiga sambo.

Och allt det där andra som inte hände men hade kunnat hända om de hade vågat kasta maskerna och vågat mötas. Om Marcus hade vågat fråga Tomas, om Tomas hade vågat säga som det var till Maja, om Emmely hade släppt in Armin och om Margareta Spegel hade stått upp för sig själv. Då hade allt varit annorlunda.

Elva noveller som står på egna ben men som också hänger ihop. Precis som människorna i dem.



Katarina Kieri

Majas morsas kompis sambo