Vänskap & relationer

Att vara kär kan vara roligt, pirrigt, hemligt, pinsamt, spännande och underbart. Men det betyder inte att det är lätt. Det vet huvudpersonerna i den här boken.
Frans är orolig för sin framtid. På lågstadiet tänkte han inte ett dugg på vad andra skulle tycka om det han sa eller gjorde. Så är det inte längre. När Agnes med det lockiga håret vill att de ska vara ihop är katastrofen ett faktum. Total kortslutning uppstår i hans skalle.Cissi och Elli tycker att det är praktiskt att vara kär i samma kille. Elli är modigare än Cissi som måste tänka efter före, men tillsammans vågar de vad som helst.Moa blir kär i nya killar hela tiden. Den ena är tristare än den andra tycker hennes bästis. Ärligt talat är faktiskt hundar betydligt sötare – och roligare att vara med.Rakt, enkelt och underfundigt berättar Lise Indahl om kärlek ur tre mellanstadiebarns perspektiv. Olga Nycanders roliga bilder kompletterar stämningen perfekt.

Lykke kan inte sova. I stället svischar hon runt Uppsala nätterna igenom på sina inlines, försöker överleva timme för timme. Försöker överleva utan Charlie. Ibland besöker hon hans grav på Gamla kyrkogården, ibland drar hon bara runt planlöst, utan mening eller mål.
En ångestnatt möter hon Sami. Han står och gråter i en vattenpöl i Engelska parken och det är kärlek vid första ögonkastet. Kan han vara den hon väntat på, den som ska göra smärtan och saknaden uthärdlig? Men Sami har egna problem att fightas med, egna strider att utkämpa. Ska han våga gå emot familjens krav och göra det han själv önskar med sitt liv? Och är en trasslig kärlekshistoria det han behöver just nu?Lykke och Sami dras till varandra, men för henne är det ständigt höga toppar och djupa dalar, allt eller inget, himmel eller helvete. Klarar han av att följa med på den resan?Johanna Nilsson har flera gånger nominerats till Augustpriset och hon beskriver tonårens starka känslostormar som ingen annan. Hon väjer inte för något utan närmar sig svåra och tunga ämnen på ett mjukt men samtidigt kompromisslöst sätt och ingen läsare lämnas oberörd.

13-åriga Zoe har tre talanger. Hon är superproffs på Instagram, hon har sinne för affärer och sist men inte minst, hon är inte rädd av sig. En helt perfekt kombination.
När hennes galna mormor ber henne om hjälp att bli influenser rycker hon ut. Mot en ringa ersättning, såklart.Men går det verkligen att få en 72-årig som lägger upp usla selfies och tror att bajs-emojin är en mums-mums att göra insta-succé? Jo kanske. Med hjälp av en smart kompis, en förvirrad hund och en lockhårig kille med EPA-traktor …Mormor till reapris är den andra fristående boken om Zoe. Ett hysteriskt roligt och galet äventyr – feelgood för alla tweenies.Bror till salu, den första boken om Zoe, framröstades av sina läsare till vinnare av Barnens Romanpris i Karlstad.”Jag kan faktiskt inte minnas när jag gapskrattade högt åt en mellanåldersbok på det här sättet.” Göteborgs-Posten om Bror till salu

Alma och Hedvig har tagit studenten och ger sig ut på tågluff genom Europa. Eller "bildningsresa" som Hedvig kallar det. Hon har gjort en detaljerad resplan som innehåller alltifrån kreddiga konstnärsklubbar till vandringar i gamla författares fotspår. Alma längtar mest till havet. Hon fascineras av de människor de möter som lever mer spontant. Ludde och Smilla, som surfar och dj:ar. Och Tommy, som reser dit vinden för honom.

När Hedvig föreslår att de ska testa vara med andra, uppstår en spricka i relationen. Alma blir ställd och utan att förstå hur det går till blir resan - som skulle föra dem närmare varandra - en källa till tvivel och det som lockar fram deras olikheter. Ska deras kärlek överleva sommaren? Och är det vad Alma egentligen vill?

Du kommer alltid ha Paris skildrar en både lustfylld och uppslitande resa och relation. Det är den tredje och sista boken om Alma, en fristående fortsättning på Sommarplåga och På andra sidan bron.

Innan hissen stannade räckte mamma Alva till mig och tog fram bilnyckeln. "Strunta i barnstolen, bara sätt henne i knät så åker vi", sa hon sammanbitet. "Okej", sa jag. Vi sprang mot bilen och kastade oss in. Mamma vred om nyckeln och rivstartade innan jag ens fått på mig säkerhetsbältet. Jag vände mig om och såg pappa stå där i den grå eftermiddagskylan. Han gjorde inget. Jag tror inte ens han skrek något efter oss. Han bara stod utanför porten, hundra procent övergiven.

Magdas mamma har äntligen bestämt sig. Det är dags att lämna. Magda, mamman och lillasystern tar skydd på Jordasång, ett slags kollektiv och skyddat boende för kvinnor och barn ute på landsbygden. Där är allt annorlunda: det finns ingen teve eller internet, och helst ska man inte ens ha mobiltelefon. Magda är skeptisk först, men ganska snart kastar hon sig in i sitt nya liv. Syster, som är den som leder arbetet och bestämmer på Jordasång, blir hennes nya förebild och Magda lyssnar på allt hon säger. Samtidigt kommer hon allt närmare jämnåriga Attila, som inte kan något om mobiler, men är bra på att odla. Och att lyssna.

Men det är visst inte så lätt att lämna det förflutna bakom sig, trots allt. Kanske kan Magda ta kontakt med pappa en gång - bara en gång - fast alla säger att hon inte får? Han är ju ändå hennes pappa …

Sofia Nordin skriver om det hemska och svåra på ett lågmält och nedtonat sätt som gör de stora känslorna greppbara och begripliga, utan att för den sakens skull tappa känslan av spänning och obehag. Syster är på samma gång en roman om att vara medberoende och en kärlekshistoria som visar att allt inte är svartvitt, trots att det först verkar så.

Fjärde boken om Tilda! Klassresan närmar sig och Tilda har ingen som helst lust att följa med. Och så måste hon sälja salamikorv - DJURKÖTT! - hon som älskar djur och dessutom är vegetarian. Men om hon får den där valpen, världens sötaste, då kommer allt bli toppen. Tills det visar sig att den söta valpen kissar överallt och till och med tuggar i sig hennes nya festskor. Lika fnissigt, träffsäkert och fartfyllt som vanligt. Fjärde boken om Tilda - serien som blivit en favorit på mellanstadiet.

En känsla av sorg drar som en vulkan genom min kropp. För bara ett par månader sedan hade det varit otänkbart att Ayla skulle gå arm i arm med Elsa och att jag skulle gå helt själv. Det borde finnas en lag som säger att det är förbjudet av en bästis att dumpa en för någon annan.

Leas bästis Ayla har börjat hänga med en annan tjej i klassen och Lea känner sig utanför. Dessutom tänker Ayla inte längre vara med i innebandyturneringen som de båda har sett fram emot. Vad har hänt? Det är tur att Lea har Affe, sin andra bästa vän som hon har känt hela livet. När de två kommer på den smarta idén att starta en anonym skoltidning är det just för att skriva om oschysta saker som elever på skolan gör. För att få alla att läsa tidningen, bestämmer de sig för att skruva upp förväntningarna och skapa en hajp. Men det går inte riktigt enligt plan och för att det hela inte ska bli en rejäl flopp måste de tänka om, och det snarast.

Idde. Nu vill jag berätta om din bror. Jag har alltid älskat honom. Han hade fest hemma hos er en gång och du och jag var där, vi var generade båda två, för alla var gamla och fulla. Jag minns att han såg på mig. Han såg mig. Jag var nio år och han tjugo. Efter studenten försvann han, men jag slutade aldrig tänka på honom.

En dag står plötsligt Jacob i köket hemma hos Idde. Under bråkdelen av en sekund möts hans och Biancas blickar. Och hon, som gillat honom sedan hon var liten, står försvarslös inför den överväldigande förälskelsen. När Jacob erbjuder sig att hjälpa henne med matten tackar hon genast ja och inte långt därefter inleder de en relation. Problemet är bara att Jacob är elva år äldre, nästan trettio, och dessutom bror till Biancas bästa vän.

Ensamseglarna är en stormig kärlekshistoria som pendlar mellan eufori och åtrå, men också svek och hemligheter.

Om Nyårsvandraren:
"[Lannebo] ger både den läsovana ungdomen och den erfarna litteraturkonsumenten en tunn, rapp, tänkvärd och läsvärd roman. Den går i J D Salingers "Räddaren i nödens" fotspår"
Dagens Nyheter, Martin Hellström

Pis liv förändras i ett slag precis innan höstterminen börjar. Hans föräldrar ska skiljas och Pi känner sig ensammare än någonsin. Men så börjar Eli i klassen. Han är annorlunda, liknar inte någon Pi mött tidigare. Det sägs att han inte kan cykla, och inte vet vad Minecraft är. Ingen vet var han kommer ifrån eller varför han inte kan stanna.

Under några dramatiska veckor blir livet som en tur i en bergochdalbana. Men till slut har Pi ändå lärt sig något om vänskap och kärlek. Och om att dansa.

Men åh, hur kan fröken tro att man ska skriva ner det man verkligen är rädd för på en lapp som hela klassen ska läsa? Alla skriver sånt som "Jag är rädd för krig" när man kanske egentligen är rädd för blodiglar eller att nån ska spy på en. Tilda vet nog!
Roligt och ledsamt på samma gång, om att vara rädd, och om att ändå våga. Fristående fortsättning på Utan djur så dör jag.

Ántes liv har präglats av de samiska traditionerna. För honom är det självklart att han, som familjens enda barn, ska fortsätta arbetet med renarna. Men plötsligt finns det något annat där, något som pockar och drar. Känslorna för bästa kompisen Erik har utvecklats till något större. Men vad skulle alla andra säga om de visste? Föräldrarna, släktingarna, klasskompisarna? Går renskötarlivet att kombinera med det liv Ánte vill ha? Och Erik, vad känner han?

En berättelse om arv, släktrelationer och ett uråldrigt band till det som varit. Men också om förväntan, värme, om känslor som går som elektricitet genom kroppen. Himlabrand handlar om att välja vad för slags liv man vill leva, och Ánte ger en röst åt alla dem som - oavsett anledning - tvingas gå emot strömmen och vara modiga.

Moa Backe Åstot, född 1998, är renägande same och bor i Jokkmokk. Himlabrand är hennes romandebut.

Tankarna fladdrar iväg utan att jag kan hjälpa det. Jag tänker på lite olika saker. På matteprovet vi ska ha nästa vecka, på syltmackor och bubbelvatten och på hur det är att vara kär. Men mest tänker jag på Olivia. Det är verkligen konstigt att någon som ser så snäll ut som Olivia gör kan vara så dum. Förut gjorde jag allt för att hon skulle gilla mig. Det gör jag inte längre.

Klara går i femman. Hennes gamla bästis Sia har fått en ny bästis, Olivia, som är ny i klassen och som bestämmer allt. Till exempel att allt Klara och Sia förut gillade är töntigt. Ingenting är längre som vanligt, och nu har Klara inte någon att prata med. Men kanske kan hon prata med Albin? Albin som hon varit kär i jämt. Fast det finns ett problem: Olivia har bestämt att Sia ska bli ihop med Albin.

Lätt att läsa om trasslig vänskap, kärlek och hemligheter.

"Igenkänningsfaktorn är skyhög /.../ Författaren fångar med värme och humor skickligt mellanstadiebarnens tankar, funderingar och dilemman. Betyg 5" BTJ om Vänner för alltid

"Fina skildringar av tankar och känslor hos barnen i målgruppen tillsammans med hög trovärdighet och igenkänning. En härlig bok för såväl killar som tjejer, att läsa själv eller varför inte tillsammans i klassen. Helhetsbetyg: 5" BTJ om Kompisar online

"Andrea? Har något hänt?"

Nej, fina syster, inget har hänt. Jag har hänt. Jag händer jämt och det kan du inte förstå. Förlåt, fina syster. Jag går ut. Går, springer, cyklar. Fort. Maklig takt är för folk som kan andas.

När sextonåriga Andrea träffar den tre år äldre Hedvig slår förälskelsen till bortom all kontroll. Hedvig är rolig, snygg och bekräftar Andrea på alla vis, och det finns ingen Andrea hellre vill vara med. Med Hedvig är det lätt att skolka från skolan för en pizzadag i sängen, att inte höra av sig till sin bästa vän och supa sig redlös. Andrea och Hedvig är för alltid. Det gäller bara att hålla Hedvig på gott humör och parera allt som kan trigga hennes misstänksamhet ...

Emma Rävås debut är en stark berättelse om att vara i en destruktiv relation, att ta sig ur den och att hitta kärleken igen.

I skolan står Jessa och Bella och pratar vid skåpen. Jag hejar och Lisa rycker till.
- Varför säger du hej till dem? säger hon när vi kommit en bit bort. Har du glömt hur vi hade det i mellanstadiet?

Liv går andra terminen i sjuan och allt är annorlunda. Hon är inte längre beroende av Jessa och Bella, står inte längre vid sidan av och väntar på att få vara med. I stället hänger hon med sina nya kompisar, fikar och går på fest. Till och med Lisa får vara med ibland, fast hon fortfarande har konstiga kläder och mest pratar om sina hästar. Men det är viktigt att ingen får veta hur det var innan, när Lisa var mobbad och Liv bara stod där och såg på. Vad skulle de andra säga om de visste?

Och hur är det egentligen med Sam i teatergruppen? Han som var Livs kompis från början, men är ihop med Lisa nu. Vill Liv något mer än att bara vara vänner?

Ina Lagerwall skriver inkännande och enkelt om hur det är att stå på tröskeln till tonåren och inte riktigt veta vad man vill. Det är tydligt och rakt på sak, och alla kan känna igen sig i skolmiljön och korridorernas maktspel.

Bara vara vänner är en fristående fortsättning på Vi går varvet som kom 2019 och fick mycket fina recensioner.

Upp till nian har Victoria varit klassens mittpunkt, den som alla dras till, den som alla söker med blicken för att få bekräftelse. Men när hon börjar estetiska programmet på gymnasiet är plötsligt spelplanen en annan, med regler hon inte behärskar. Det som var coolt i hennes förra klass är helt fel i den här. Victoria dras som en magnet till teaterlektionernas stjärna Alvin, som har de blåaste ögon hon någonsin sett. Men Alvin verkar inte mer intresserad av henne än någon annan.

Så dyker hennes gamla pojkvän Jack upp. Jack som är galet snygg och ett socialt geni, men som kan vara opålitlig. Kan hon flytta några pinnhål upp genom att bli ihop med honom igen, bara för ett litet tag?

Katarina von Bredow skriver om tonårsrelationer som ingen annan. Detta är den tredje och sista delen i trilogin som börjar med Släppa taget och Tappa greppet. Böckerna är helt fristående.

Joppe är död. Men han lever ändå. Som befann han sig någonstans mittemellan. Tiden står stilla här i rummet. Joppe håller min hand och sover tungt. Utanför fönstren sveper vinden med sig den första klara höstluften. Några löv på träden har gulnat. Här inne vilar solen mot kala vita väggar, klockan rör sig sakta framåt. Trots att allting har stannat upp. En bubbla har sänkt sig över livet. Ingenting blir längre som förr.

Joppe ligger på sjukhus efter att ha försökt hoppa från Älvsborgsbron. Och trots att det är Alma som ringt ambulansen som räddat hans liv, kan hon inte sluta gräma sig. Hur kan hon inte ha förstått att hennes bästa vän mått så dåligt? Och hur ska hon kunna låta bli att oroa sig för att det ska hända igen? Det är tungt att gå vidare och svårt att prata om det som hänt, särskilt med de människor som tidigare har stått Alma som närmast: Joppe själv, pappa och flickvännen Hedvig. Undan för undan raseras den omvärld som hon tidigare har förlitat sig på. Men i de svartaste djup finns också ljusglimtar. Främlingen Jim som bjuder på kaffe, klasskompisen Siri som säger som det är, och skrivandet, som hjälper Alma att bättre förstå sig själv.

På andra sidan bron är den fristående fortsättningen på Sommarplåga. En stark och rörande berättelse om svek, rädsla, kärlek och vänskap.

11-åriga Ida och hennes föräldrar ska ta emot ett fosterbarn och bli familjehem. Ida som är ensambarn hade fantiserat om att någon yngre skulle komma, helst en tjej. Istället flyttar David in: en strulig, tillknäppt 15-åring. Vad kan de ha gemensamt? För det mesta pratar han knappt med henne. Men mamma och pappa gullar orimligt mycket med David. Om kvällarna, när de tror att Ida sover, sitter de och dricker te och pratar med David. De ser mellan fingrarna med att han smygröker och alltid kommer för sent. Irritationen jäser inom Ida och hon känner sig utanför.

Kompisarna däremot tycker att David är spännande och snygg, och i skolan får hon frågor om hur det känns att ha fått en bonusbror eller fosterbror. David känns inte som nån bror överhuvudtaget. Så dyker en chans upp att bli av med honom. Ska hon ta den?

Nu har du ju chansen, du ville ju hångla med honom sa du! Ska du inte bjuda upp?
Jag fattade inte att hon drev med mig.
Kom igen då , sa hon och knuffade till mig.
Jag bet mig i underläppen så hårt att det sved. Sedan tog jag ett djupt andetag och gick fram till honom.

Att på hemkunskapen få impulsen att sticka kniven i klassens plågoande och göra sig av med honom för gott. Att bli tokdumpad i en relation där man trodde att kärleken skulle vara för evigt. Att åka på semester med sin bästa vän och inse att ens liv inte är så lika som man hade trott ...

Tolv berättelser om högstadiet som vränger och kränger och skaver. Om kärlek, vänskap och hjärtesorg. Om rasism, klass och revansch. Om hemligheter, skam och jublande lycka.

Beata och jag balanserade bredvid varandra på fontänkanten.
"Okej", sa hon till mig. "Doppa, önska. På tre. Ett, två, tre."
Jag stack ner händerna i det iskalla vattnet samtidigt som hon.
Jag önskar att ..., tänkte jag, men den intensiva kylan gjorde det svårt att tänka klart.
Bredvid mig skrek Beata till.
"Helvete, vad kallt!"
Det här, tänkte jag. Jag önskar mig mer av det här.

Nico har bytt namn och stad och färgat håret rosa. Hen har blivit inneboende hos sin faster och hennes minitax i Uppsala, och det är nu det nya livet ska börja. Ett liv där Nico går estet, skapar saker och är den där sortens person som folk dras till. Men att ändra sig är tyvärr inte riktigt så enkelt som hen trott.

Jag sjunger Den blomstertid nu kommer och blickar upp mot kyrkans höga tak där välvda bågar klättrar mot himlen. Jag sneglar på Hedvig där hon står en bänkrad bort och sjunger med låg mörk röst. Mina tankar vandrar till sommarens smultron som väntar runt hörnet. Till solvarma stenar, långa kalla bad och kvällar ljumma som honung. Inom mig sprakar en gnista som ännu inte bär något namn. En hemlighet som ingen annan än jag vet något om.

Skejtaren Alma ska tillsammans med sin pappa tillbringa sommaren på deras lantställe på västkusten. Hon räknar ner dagarna tills de kommer dit, tills hon äntligen får träffa Mira igen. Mira, som varit hennes bästa vän sedan de var små och som Alma är hemligt förälskad i.
För det är den här sommaren allting ska hända, nu eller aldrig.

Men Mira har med sig Hampus och ingenting blir som det var tänkt, istället utvecklar sig ett omöjligt triangeldrama där alla strävar åt olika håll. Alma kommer på sig själv med att sakna Hedvig som är kvar i stan med sin poesi och sina två katter, Hedvig som hon egentligen inte känner så bra, men som hon inte kan sluta tänka på.

Med ett vackert och poetiskt språk skriver Hanna Jedvik inkännande och klart om förälskelse och förväntningar, om besvikelse och svärta, och om relationer som förändras och aldrig blir desamma.

"En fin berättelse om en vänskap som är långt ifrån kravlös."
BTJ om Kurt Cobain finns inte mer

"Det finns en känslomässig laddning i vartenda ord som gör texten djupt engagerande."
Malin Lindroth, GP, om Kurt Cobain finns inte mer

Nominerad till Barnradions bokpris 2020!

När bussen stannar vid skolan spanar jag mot cykelstället. JA! Där står Jessa och Bella. Jag hejdar en vinkning, för det skulle se barnsligt ut, och går snabbt förbi Gerhard för att han inte ska prata med mig. Lisa hojtar hejdå till honom och vinkar som ett barn. Jessa viskar något och sedan fnissar de och vänder oss ryggen. Den kalla känslan i magen kommer tillbaka. Ska den första skoldagen bli en sådan dag, en dålig dag, när jag är som luft?

Liv ska börja sjuan men har en stor klump i magen. Hur ska hon vara för att alla andra ska gilla henne? För att kompisarna Jessa och Bella ska vilja vara med henne, för att de ska förstå att hon inte alls är som Lisa, som har gummistövlar på sig i skolan och bara pratar om sina himla hästar? Hjälper det om hon säger att hon är kär i Hannes, fast hon inte alls är det? Eller om hon säger att hon har fått mens, fast hon inte alls har fått det?

Kanske är det bäst att bara stå tyst bredvid och inte säga någonting, vänta tills hon blir inbjuden. Är det här en sådan dag när hon kommer att få vara med?

Långsamt börjar Liv hitta sin plats i tillvaron. När hon lär känna nya människor förstår hon att världen kan vara så mycket mer, att hon kan vara så mycket mer!

Med en lätthet och en självklarhet berättar Ina Lagerwall historien om Liv så att det känns som om man själv är där på plats och upplever allt. Man känner den instängda lukten av högstadieskola och hör ljudet av gummisulor mot blankpolerade golv när grupper av elever trampar fram genom korridorerna och går varvet. En poetisk debut som verkligen känns!

Det ligger en främling i soffan. Hon skriker och sover och bajsar och ibland vevar hon med armarna. Enligt mamma är hon superstark. Om hon ramlar ut från en helikopter kan hon hänga och dingla i ett rep utan att släppa taget.
- Allvarligt talat, tycker Myran.
Varför skulle en bebis åka helikopter.

Det är sommarlov och Myran åker till en stuga på landet med mamma, Jesper och sin splitternya lillasyster. I skogen träffar han en tjej som är full av hemligheter. Hon har armen i gips och heter Gloria, säger hon i alla fall. Men det är inte alldeles lätt att plötsligt vara storebror och dela mammas uppmärksamhet med ett skrikande, bajsande litet knyte. Myran längtar efter pappa i stan och efter sin kompis Diego. Och kanske känner Diego på sig det, för när allt är som krångligast kommer han och hälsar på. Som vanligt är han full av idéer och som vanligt blir det inte riktigt som Myran tänkt sig. Men det mesta ordnar sig ändå till slut.

De två första böckerna om Myran En Myras liv och Myran och gåtorna älskades av både läsare och kritiker, och den tredje och avslutande delen gör ingen besviken. Små och stora funderingar blandas och Emma AdBåges illustrationer passar på pricken till den roliga men samtidigt allvarliga historien om Myran och hans familj och vänner.

Jag står här för att råka springa på Maya.
Jag vet nämligen att hon gick in på ICA Supermarket för exakt fyra minuter och tolv sekunder sen. Jag kom med cykeln från sporthallen, jag såg henne bakifrån och hon såg inte mig. Men hon var ensam och jag förstod direkt att det här är min chans.

Hur känns det egentligen, det där som alla pratar om? Det som alla böcker, låtar och filmer handlar om? Det som är hemligt och lite pinsamt men samtidigt så spännande och underbart att man inte vill något hellre än berätta för ALLA!
Vi har samlat elva pirriga noveller för dig som går på mellanstadiet. De är ganska olika varandra, men alla handlar egentligen om en och samma sak: kärlek.

Medverkar gör: Oscar Danielson, Kristofer Folkhammar, Boel Gerell, Alex Haridi, Mats Jonsson, Sara Kadefors, Johanna Lindbäck, Sara Ohlsson, Sara Villius, David Wiberg och Rebecka Åhlund.

Sextonåriga Molly Peskin-Suso vet allt om obesvarad kärlek. Hon har varit kär tjugosex gånger men har aldrig varit ihop med någon. Det spelar ingen roll hur många gånger hennes tvillingsyster Cassie säger åt henne att skärpa sig, hon står bara inte ut med tanken på att bli dumpad. För den risken finns ju alltid. Men så kommer en snygg tjej i Cassies väg, och som tur är har den nya tjejen en gullig killkompis. Eller är det tur, egentligen? Molly vet varken ut eller in, hon har chansen att få sin första kille nu. Fast vill hon det? Det finns nämligen ett problem: Reid, killen som Molly jobbar med. Hon verkar inte kunna sluta tänka på honom, även om han är en töntig nörd.

Becky Albertalli har skrivit en normbrytande bok som är så på pricken hon är mästerlig på att fånga de små situationerna, man känner igen sig i de väl porträtterade karaktärerna, man skrattar och man gråter.

Becky Albertalli debuterade 2016 med Bara tre ord. Boken har filmatiserats och heter i filmversionen Love, Simon.

"En lysande debut om kärlek utanför normen. Betyg 5." BTJ