bok

Förskolan Rävlyan Kolla!

Siv Widerberg

Författare

Cecilia Torudd

Illustratör

Beskrivning

2009-09-10
Svenska
3-6

Författare

Siv Widerberg

Illustratör

Cecilia Torudd

Jakten på spännande pinnar blir en bokstavsjakt när barnen på Rävlyan hittar pinnar som ser ut som "sina" bokstäver. O som i Oskar, E som i Elin och T som i Tama.

Oskar har fått en liten syster och vill absolut inte vara på Rävlyan. Han vill vara hemma med mamma och lillasyster. Men just idag ska barnen på förskolan Rävlyan gå på pinnjakt i skogen, och Oskar lyckas glömma svartsjukan för en stund. Men pinnjakten förvandlas till en bokstavsjakt när Oskar hittar en konstig pinne som ser ut som bokstaven O.

- Kolla! säger Oskar. Det är ju jag.
- Va?
De andra förstår ingenting.
- Det är ett O, förklarar Oskar. Fattar ni inte? Mitt namn börjar ju på O!

Nu vill alla barnen hitta pinnar som ser ut som "sina" bokstäver: T som i Tama, C som i Carlos, E som i Elin.

Andra delen om förskolan Rävlyan är en smart introduktion till alfabetet, men tar också upp konflikter som svartsjuka. Men främst är det en varm och vardagsnära skildring av livet på förskolan.

Detaljer

Bokinformation

Åldersgrupp

3-6

Originalspråk

Svenska

Språk

Svenska

Serie

Förskolan Rävlyan

Publiceringsdatum

2009-09-10

Läsordning

2

Produktion

Miljömärkning

Nej

CE-märkning

Nej

Produktdetaljer

ISBN

9789129671322

Antal Sidor

32

Ryggbredd (mm)

8

Höjd (mm)

262

Vikt (kg)

0.29

Bredd (mm)

202

Recensioner

”Väl värt att läsa högt om förskolans vardag”

"En härligare bild av stor förälskelse, än den där lilla Thi bär hem den största pinnen, får man leta efter i bilderbokens värld."Kristin Hallberg, Svenska Dagbladet

 

Moa och Samir: De nya stövlarna

Om boken

En vanlig dag är Moa lite förkyld och hemma med pappa. Lite långsamt och tråkigt är det. Kanske det skulle vara en bra idé att gå ut?

Men när pappa ska klä på Moa gillar hon inte det heller. Trotset sätter in. Moa vill klä på sig själv. Det går inte så bra. Men då ringer det på dörren. Där står Samir. Han har fått en ny lyftkran och nya stövlar. Moa springer direkt och hämtar sin polisbil och hittar sina stövlar under köksbordet. Oj, vad fort det går att sätta på sig dem!

Vilken tur att Samir kom förbi just i dag!

Siv Widerberg fångar allt på pricken och miljön är fint skildrad av Mati Lepp. Två veteraner inom barnboksvärlden som avlyssnat barns dialoger i decennier!

Siv Widerberg, Mati Lepp

Moa och Samir: De nya stövlarna

 

 

Relaterat

Äppelkänslan

Om boken

"Det här är en bilderbok som kommer att bli uppskattad. Av barn för att den hjälper dem att sätta ord på en känsla och av föräldrarna för att den hjälper dem att minnas."
Emelie Ljungberg, Östgöta CorrespondentenÄppelkänslan = saknad + stark kärlekDet börjar så bra, en ledig dag med spel, äpplen och kex. Sen blir det kaffe och mys i soffan. Det är underbart att bli kittlad, att bara få vara tillsammans. Men från ingenstans kommer ”läggdags” och plötsligt tar ilskan över, den mysiga lekstunden förvandlas till bråk. Varför blev det så här? Hur kan man bli så arg när man precis haft det så bra?Ingen kan som Emma och Lisen Adbåge skildra starka känslostormar, dumma bråk men också känslan i att få landa i en mjuk famn när ilskan lagt sig.

Lisen Adbåge, Emma AdBåge

Äppelkänslan

I Skymningslandet

Om boken

En vacker och hoppfull saga med ljuvliga, stämningsfulla illustrationer av Marit Törnqvist. Nyutgivning av Astrid Lindgrens klassiska berättelse.
Jag ska aldrig glömma när herr Liljonkvast hämtade mig första gången. Jag låg i sängen när det knackade på rutan. En mycket liten herre i rutig kostym och hög hatt kom in genom fönstret. Han undrade om jag ville följa med till Skymningslandet. Men det kunde jag inte. Jag hade ju ont i mitt ben."Spelar ingen roll", säger Liljonkvast, "spelar ingen roll i Skymningslandet!"Han tog mig i handen, och sen flög vi. Ja, vi flög, i den lena blåa skymningen, högt över staden där ljusen börjar tändas i alla hem. Nu kommer herr Liljonkvast och hämtar mig varje dag till Skymningslandet. Det är så härligt! Det gör ingenting alls om man har ont i ett ben.

Astrid Lindgren, Marit Törnqvist

I Skymningslandet