I ateljén med: Lena Sjöberg

Så här ser det ut i min ateljé:

Jag har aldrig kallat min arbetsplats för ateljé utan tänker på stället där jag jobbar som ”kontoret”. Kontoret ligger inrymt i ett av Mörtfors två hyreshus, i en lägenhet som för många år sedan var tandläkarmottagning. Jag arbetar i det före detta mottagningsrummet och min man håller till i det som tidigare var väntrum. Innan vi flyttade in hyrde vi ovanvåningen på Mörtfors pensionat. På vintrarna blev det rått och kallt och när vi tröttnat på att rita med fingervantar på dök möjligheten upp att byta lokal. Minns inte riktigt när vi fick tillträde, kanske 15 år sedan? Hur som helst kändes det lyxigt att slippa både vantar och oljeelement.

Det nuvarande kontoret är lite rufft och det var länge sedan något renoverades – ändå trivs jag jättebra! Var sak har sin plats, genom fönstret ser jag den fina Basarkullen och jag hör änder tjattra och sångsvanar trumpeta i ån som rinner förbi utanför. Kontoret karaktäriseras av olika sorters förvaring. Stora kartonger står instuvade här och var – de är från en utställning som vandrat runt – och idéer, utkast och bildfragment ligger i papplådor, tidskriftssamlare och arkivskåp. Jag har alltid gillat att jobba med många saker samtidigt, och att samla i olika högar sånt som med tiden kanske kan bli något.

Det här jobbar jag med just nu:

Den sista delen i en bokserie om årstiderna, En bok om vintern. Det har varit ett lyxigt projekt att fokusera på under en tid som kantats av tyngre saker privat och i världen. Efter en inspirerande workshop i Visby tillsammans med illustratörsvänner började jag i höstas längta efter mer taktila arbetssätt. Då gjorde jag om min svärmors lillstuga till en pytteliten grafikverkstad. Minst en dag i veckan försöker jag skapa därifrån, utan någon tanke på vad det ska bli. I Grafikebo klipper och klistrar jag, och lackar kartongoriginal som jag sedan trycker i min lilla bordspress – bara för att det är kreativt utvecklande. Och kul!

Så här ser en typisk arbetsdag ut för mig:

Sista snoozet tar slut senast sju, på tisdagar och torsdagar mediterar jag med en grupp på zoom innan jag promenerar iväg till kontoret. För det mesta är jag på där innan nio, gör iordning kaffe och ser om jag behöver svara på mail eller ta ställning till nåt i almanackan. Sen jobbar jag på, som mest koncentrerat precis innan det är dags att packa ihop och gå hem.

Till lunch äter jag:

Ofta rester från gårdagens middag. I värsta fall snabbnudlar.

Det gör jag när jag tar en paus eller när jag kör fast:

Går en promenad och låter tankarna komma och gå som de vill.

Då är jag nöjd:

När ingenting längre skaver och jag enbart blir glad av att titta på det jag gjort.

Så här ser min arbetsprocess ut:

När jag illustrerar gör jag det mesta för hand, ofta använder jag tuschpenselpenna eller svart kulspets (Muji) och ritar på vanligt skrivarpapper. Ibland använder jag 00-pensel och flytande heltäckande tusch (men tusch äter penslar, de blir spretiga och oanvändbara efter bara en gångs användning = dyrt). Jag bygger vidare på bilderna genom att teckna detaljer på transparent papper, det kan till exempel vara massor av blomblad eller olika typer av ansiktsformer eller varianter av ögon, som jag scannar in i ”sjok”. Sedan provar jag mig fram till vilka bilddelar i sjoken som funkar bäst, färglägger dessa i InDesign och jobbar vidare på bilder och boklayout i samma program, där jag bygger upp uppslagen i lager med brödtexter och handtextningar inlagda. Allt ändras hit och dit under arbetets gång. Jag gillar att bläddra bland pappersprover och kolla in olika varianter av läsband, folieringar och andra efterbearbetningsgrejer för att se om jag kan hitta något som kan bidra till bokens karaktär. Då och då gör jag hela illustrationer eller bilddetaljer på digitala ritplattan, i ProCreate. Skriver gör jag nästan aldrig på kontoret, utan på bussar, fik eller hemma.

Så här arbetar jag med research:

Jag läser massvis, googlar fakta, köper onödigt många böcker på Bokbörsen och sätter mig in i de ämnen jag skriver om så gott jag kan. Är oändligt tacksam över alla de duktiga, tålmodiga och generösa faktagranskare jag haft förmånen att jobba med under årens lopp – inga faktaböcker utan dem! Vad gäller övrig research försöker jag bara vara så uppmärksam jag kan. Jag registrerar sånt jag ser och hämtar idéer och bilduppslag ur det jag har omkring mig.

En rolig grej som hänt i min ateljé:

Medan jag jobbat med årstidsböckerna har naturen varit extra hjälpsam. Flera gånger när jag letat efter bra förlagor har de dykt upp mitt framför mig! Guldögonsländan visade plötsligt upp sig i tjusig höstdräkt, på väggen ovanför datorskärmen, och en nyckelpiga kom glidflygande in över tangentbordet i samma ögonblick jag grunnade på hur nyckelpigevingar såg ut. På väg till och från kontoret har jag också blivit visad sånt som jag behövt till böckerna: nån särskild lav, ett perfekt vissnat ormbunksblad eller en flock stjärtmesar som just landat i ett slånbärssnår.

Det här inspirerar mig:

Naturen, humor och Olle Olsson Hagalund.

Det fick mig att börja teckna:

Jag har alltid ritat och tyckt om att hitta på berättelser och skapa egna världar. Leken och känslan av att precis allt är möjligt är fortfarande min drivkraft.

Tre saker/verktyg jag inte kan arbeta utan:

Transparent papper på rulle, tuschpenselpenna och kaffe.

Efter jobbet brukar jag:

Gå hem, träna ibland, äta middag, klappa katten och gärna lägga mig tidigt och läsa.