”Pulsen ökar, vi ryser, håller andan”

2017-09-25

Foto av :

Foto: Göran Segeholm
Kerstin Lundberg Hahn skriver böcker som är fulla av spänning och humor och passar utmärkt för högläsning. Inspirationen hittar hon i de uppslukande läsupplevelser hon själv hade som barn.

– Det är ju så med spännande berättelser att de påverkar kroppen som om de vore verklighet. Pulsen ökar, vi ryser, håller andan. När vi säger att vi "kliver in i en berättelse" är det kanske det vi menar, att vi upplever den med både kropp och sinne? Kan jag ge det till en läsare blir jag glad. Jag skriver om vänskap, ensamhet, maktspel, förtryck, kärlek, syskonskap. En del berättelser är realistiska, andra magiska – och spänningen är som ... en smaksättare. Eller en dörröppnare? Välkommen in. Om du vågar.

Vad har du för litterära förebilder?

– Hade du frågat den 12-åriga Kerstin hade jag sagt Astrid Lindgren, Sivar Ahlrud (pseudonym som skrev Tvillingdeckarna) och kanske Agatha Christie; miljöerna, stämningarna, humorn. Några år senare hade jag framhållit Ray Bradbury och Kurt Vonnegut för det gränslösa och stundom skräckinjagande. Mitt vuxna jag håller med, och lägger till Kerstin Ekman, Arundhati Roy, David Almond för ja ... allt.

Vad är svårast med att skriva spännande?

– Att hitta rätt balans mellan den yttre spänningen och den som utspelar sig inuti eller mellan huvudpersonerna. Min nya bok, Pojken från längesen, är nog ett bra exempel på det. Det mystiska skåpet och den spöklika stämningen är det som drar in Tove, och läsaren, i det som är berättelsens verkliga kärna: Vad är det som den spöklike pojken vill visa? Vad var det egentligen som hände den där sensommaren 1940?

Och roligast?

– Mycket. Om vi talar om "spöken" i vid mening så är de ju så otroligt användbara både som stämningshöjare och symboler. Att kunna skrämmas med något som samtidigt bär en djupare betydelse är dubbelt tillfredsställande.

Relaterat

Pojken från längesen

Om boken

Det var knäpptyst. Jag backade ett steg och drog till mig kudden. Gångjärnen gnällde och sedan såg jag handen som tryckte upp dörren. En smal, genomskinlig hand var det, som satt på en smal genomskinlig arm, som satt på en smal, nästan genomskinlig pojke.

När Tove möter den mystiske, halvt genomskinlige pojken är det början på en omtumlande resa genom tid och rum. Hennes tillvaro vänds upp och ner när han visar henne sin hemlighet.

Kerstin Lundberg Hahn är tillbaka med en finstämd, spännande berättelse med trådar långt bak i tiden. Illustrationer av Elisabeth Widmark.

Kerstin Lundberg Hahn, Elisabeth Widmark

Pojken från längesen

Relaterade artiklar

Kerstin Lundberg Hahn: Jag älskar äventyrets möjligheter!

Prisbelönta författaren Kerstin Lundberg Hahn är tillbaka med en ny bladvändartrilogi för bokslukarna. Tankeläsarna utspelar sig i ett lätt skruvat 1800-talsgruvsamhälle där verkligheten har fler dimensioner än man först anar.