bok

Vad säger ett russin?

Anna Höglund

Författare

Anna Höglund

Illustratör

Beskrivning

2013-02-28
Svenska
0-3

Författare

Anna Höglund

Illustratör

Anna Höglund

Formgivare

Pia Hinnerud

Formgivare omslag

Pia Hinnerud

En fin pek-bilderbok med ljudhärmande text som är rolig att läsa högt för små barn.

Några exempel ur boken:
Vad säger solen?
Äntligen morgon!
Vad säger stenen? Plask!
Vad säger foten? Stamp-stamp
Vad säger motorcykeln? Wröööööm

Massor med Höglundsk personlighet. Bilder i milda, lite dova färger.

Detaljer

Bokinformation

Åldersgrupp

0-3

Språk

Svenska

Originalspråk

Svenska

Publiceringsdatum

2013-02-28

Läsordning

0

Produktion

Papper

Munken Pure

Miljömärkning

Nej

CE-märkning

Nej

Produktdetaljer

ISBN

9789129685312

Antal Sidor

37

Ryggbredd (mm)

9

Höjd (mm)

190

Vikt (kg)

0.218

Bredd (mm)

185

 

Vad säger ett russin?

Om boken

En fin pek-bilderbok med ljudhärmande text som är rolig att läsa högt för små barn.

Några exempel ur boken:
Vad säger solen?
Äntligen morgon!
Vad säger stenen? Plask!
Vad säger foten? Stamp-stamp
Vad säger motorcykeln? Wröööööm

Massor med Höglundsk personlighet. Bilder i milda, lite dova färger.

Anna Höglund, Anna Höglund

Vad säger ett russin?

 

Månen blev rädd

Om boken

Läs denna överjordiskt vackra allegori!
Månen kände att ingenting var roligt längre. Han var rädd. På natten ville han gråta, men kunde inte.

Solen sa att det fanns en plats långt borta där stjärnor kunde lära andra att gråta. Månen gick i dagar och nätter, för han ville dit.
Stjärnorna såg konstiga ut. En hade ett sår, en var trasig och en hade bara ett öga. De lyste men ganska svagt. Månen frågade om de kunde lära honom att gråta. En stjärna sa att de kunde försöka. Men månen måste själv vilja.
Det ville månen. En lång stund satt de tillsammans. Då såg han ett djupt mörker nedanför. Han kunde inte lysa upp där och han vågade inte gå dit. Stjärnan sa: "Det är inte farligt att vara rädd." Och de gick mot det mörka. Nu grät han. Det gjorde inget att han var rädd. Det blev varmt och tungt inne i månen och han såg att han lyste, inte starkt, men han kunde. Och månen gick över himlarna och han var glad och ledsen på samma gång. Det var skönt.

Oerhört sällan kommer en bilderbokstext med en djupare lyster, en sådan text som ger oss känslan att allt förändrats med läsningen. Så är det med Joar Tibergs vackra, kristallklara berättelse. Han gör det obegripliga enkelt och det är lätt att identifiera sig med månen. Redan små barn kan förnimma det namnlösa mörker vi alla har inom oss. Men barn som känner mörkret inom sig kan inte berätta om det, för de har inga ord att beskriva det med.
Månen blev rädd visar att i mörkret, i rädslan, finns också tröst, ibland oväntad. Joar Tibergs svindlande vackra skildring ger den insikten.
Anna Höglunds poetiska bilder möter där texten lämnar över. Med skimrande ljusa och mörka dagrar, återger hon månens känslostämningar så att han blir den lilla personen som håller barnen i handen under färden.

Månen blev rädd nominerades till Slangbellan 2010.

Joar Tiberg, Anna Höglund

Månen blev rädd

Amos och Soma

Om boken

Kan apor bli kära? Ja, så är det. Tycker apor om att lyssna på sagor? Ja, så är det också.
De älskar att höra de gamla sagorna och allra mest tycker de om sagan om Amos och Soma, den vackraste sagan i världen.

Den handlar inte om skatter, sjörövare eller dinosaurier utan om den stora, stora kärleken, och om hur roligt det är att ge, och om lusten att göra den man älskar glad. Om att sätta en fantastisk plan i verket men plötsligt - och oförutsett - tvingas möta den största av faror och bli tillfångatagen.
Amos vill ge Soma ett ljuvligt härligt äpple. I sagorna sägs det att sådana ska växa långt bortom de höga bergen. Amos ger sig av på en farlig vandring för att leta efter äpplena. Han hittar de fina äppelträden men just när han ska plocka Somas äpple fångas han av en hemsk och elak man, som sätter honom i en bur.
Soma har samtidigt en hemsk mardröm. Hon ser i drömmen att Amos är i fara och vet att hon måste ge sig av för att hjälpa honom. Hon lyckas rädda Amos med hjälp av all den kloka list hon kan uppbåda.
Till slut är Amos och Soma tillsammans igen och kan njuta av äpplet. Nu smakar det bättre än i sagorna för det smakar också av frihetens sötma.

Amos och Soma - Sagan om den stora kärleken, är en berättelse i sann Augustpris-klass, lika himmelskt romantisk, som andlöst spännande. Den är skapad av Ulf Stark och Anna Höglund som tidigare skapat bilderböcker som Jaguaren, Kan du vissla Johanna? och Min syster är en ängel. Böcker som, i tur och ordning, belönats med Nils Holgersson- och Elsa Beskow-plaketterna, de prestigefyllda Deutscher Jugendliteraturpreis respektive Augustpriset.

Ulf Stark, Anna Höglund

Amos och Soma

Relaterat

Saltkråkan: Jul i Snickargården

Om boken

”Tre dagar före jul kom Saltkråkan I stånkande genom isrännan med familjen Melkersson ombord. De stod vid relingen allesammans och stirrade genom snöglopp och vinterskymning mot sin sommarö som nu låg där, vit och tyst, bäddad i snö, famnad av is, vintrigt skön och underligt främmande, med vita tak på sjöbodarna och med nakna bryggor …”
Det är äntligen jul på Saltkråkan! Grankvists handelsbod skyltar med jultomtar, folk trängs vid disken för att köpa hem lutfisk och julskinka, julkaffe och julgransljus. Teddy och Freddy har jullov och Tjorven övar på att vifta med öronen för att kunna visa jultomten.För Pelle och de andra i familjen Melkersson är det underbart att få fira jul i Snickargården, vada i nysnö, åka skidor, titta på fågelspår i snön och mysa framför kakelugnen. Men även stilla vinterdagar bjuder på äventyr och dramatik. Varför säger Pelle till Tjorven att jultomten inte finns på riktigt? Och hur ska Pelle skydda sin älskade kanin från räven som stryker omkring på ön.Jul i Snickargården är den fjärde bilderboken om livet på Saltkråkan. Till Astrid Lindgrens berättelse har Maria Nilsson Thore skapat härliga, roliga bilder med fin skärgårdskänsla.

Så här skrev BTJ:s recensent om den första bilderboken från Saltkråkan, Ett litet djur åt Pelle: "Astrid Lindgrens text är levande, respektfull och tryggt präglad av författarens unika förmåga till muntligt berättande i skrift, men Nilsson Thores bilder ger texten ännu större djup, komplexitet och dramatik. Maria Nilsson Thore torde vara den givna konstnären att föra Astrid Lindgrens texter vidare till nya generationer."

Astrid Lindgren, Maria Nilsson Thore

Saltkråkan: Jul i Snickargården