Om jag får stanna

Anna-Klara och Herman är bästisar. I alla fall för det mesta. Om Herman bara kunde hålla på lite mindre med sina insekter och framför allt sluta ta med dem till skolan, då kanske de andra i klassen inte skulle tycka att han var så knäpp. Det skulle göra allting enklare för Anna-Klara. För tänk om hon inte får komma på Kerstins kalas bara för att hon är bästis med Herman?

Bästisar ibland är den andra, fristående delen i serien om Anna-Klara och Herman.

Berätta, sa Corinne igen. Det brukar kännas bättre när man pratar med någon.

När Corinne ska börja sjuan ser hon sin chans att byta skola och börja om. Bli sig själv igen, och inte Corinne med den döda mamman. Ingen ska få veta hur det ligger till.

En dag upptäcker Corinne och några klasskamrater kuratorns övergivna rum i en del av skolan som är avstängd för renovering. Det börjar som en lek när Corinne tar plats i kuratorns stol. Men det är något med rummet, en stämning, som gör att leken snart övergår i allvar. En efter en kommer de andra tillbaka för att avslöja sina innersta hemligheter för henne. Och Corinne lyssnar och tar emot. För om man är den som försöker hjälpa, behöver man inte tänka på det man själv är ledsen för.

Anna-Klaras bästa kompis har flyttat. Det är tråkigt. Men så börjar en ny kille i klassen, Herman. Hans lockiga hår glänser som guld i solen, och han verkar väldigt intresserad av spindlar. När Anna-Klaras lillasyster blir kräksjuk följer Anna-Klara med Herman hem. Där är det tyst, lugnt och välstädat och inte alls som hos henne. Och ingenstans syns någon förälder till.
Hermans mamma ska komma senare med sushi, men tiden går utan att hon dyker upp.
Till slut är de så hungriga att Anna-Klara tar saken i egna händer. Hon är ju bäst på att steka pannkakor! Men det går inte riktigt som hon tänkt ... Röken väller in i vardagsrummet och det slår upp eldslågor ur stekpannan ...

Återigen har Kajsa Gordan och Sofia Nordin skapat en varm vardagsberättelse med stor igenkänning.

Det lackar mot jul och familjen Larsson håller på att förbereda sig på sitt alldeles egna sätt. De köper adventskalendrar (några dagar sent, så att de är billigare), de hugger sin egen gran (men de väljer bara bland granar som ändå ska gallras) och på fritids håller Sonja på att göra en jättefin kartong till pappa som han ska ha sina munspel i. Hon klär den med det lenaste tyg hon kan hitta i tygrummet, så att munspelen ska ligga bra, och hon drömmer om hur glad pappa ska bli.

På julafton brukar nämligen alla syskonens pappor dyka upp, ja, förutom Lissabons för han är ju kvar i Portugal. Men Sonja oroar sig -- hennes pappa glömmer ganska ofta bort saker och ibland måste han jobba istället för att träffa henne. Tänk om han inte kommer på julafton? Då är det ju ingen mening alls att fira jul ...

Mycket fint om Sonja, sju år, och hennes vardag som ett av fem barn till en ensamstående mamma, av de rutinerade barnboksförfattarna Kajsa Gordan och Sofia Nordin. Med livfulla och detaljerade illustrationer av Caroline Röstlund.

"Pappa säger att vi är fångar i ett väntrum där det aldrig blir vår tur."

Hur är det att leva i ett land där man egentligen inte får lov att bo? Att alltid vara rädd att det ska hända familjen något. Hur är det att år efter år tränga ihop sig i ett litet rum med fördragna gardiner samtidigt som man går till skolan, spelar fotboll, har en bästa vän och är kär, som vilket annat barn som helst?

Ilona och Stella är bästisar. Det har de varit sen de började lågstadiet. Det är nästan sju år sen. Men Ilona går i skolan i hemlighet, hon får inte synas. Hon och hennes familj flydde till Sverige från sitt hemland då det blev för farligt för dem att vara kvar. De bor gömda i ett kloster tillsammans med andra familjer som också väntar på asylbesked. Barnen går i skolan, men föräldrarna kan aldrig lämna klostret, då riskerar de att tas av polisen.

Och hur är det att vara den bästa vännen, den som har en självklar rätt att bo här och som har allt? Ska man känna skuld för att man har det bra?

Inkännande och rakt om vänskap och medmänsklighet.

Det är sommarlov och Harry och Gunnar ska campa med sin mamma. De har fått låna en husvagn och allt känns spännande och härligt. Inte nog med att de ska få bo i en plåtlåda i två veckor, på campingen bor också Lotten i Gunnars klass och Lottens storasyster Selma.

Harry, Gunnar och de två systrarna bestämmer sig för att kolla in området. När Lotten går och tränar hoppning med sin kanin händer något superjobbigt; Selma och Harry snattar i kiosken. Något som Gunnar absolut inte vågar berätta för någon, speciellt inte för Lotten. För tänk om hon tror att han var med på det och inte kommer att gilla honom mer efter det? Och Gunnar gillar ju Lotten, ganska så mycket faktiskt.

En fristående fortsättning på Harry, Gunnar och presenten och Harry, Gunnar och rymlingen.

Harry och Gunnar är nere i källaren. Det är mörkt som på natten, lampan är trasig. Plötsligt glimmar ett öga till och en snyftning hörs. Det är sjuåriga Sonja. Hon har rymt hemifrån och vill inte bli hittad. Harry och Gunnar måste hjälpa Sonja, men vad gör man med en rymling som vägrar gå hem?

En fristående fortsättning på Harry, Gunnar och presenten.