I ateljén med: Jonas Burman

Så här ser det ut i min ateljé:

Sedan ett par år tillbaka, då min yngsta flyttade hemifrån, har jag min ateljé i ett rum på övervåningen. Är ingen ordningsmänniska så mitt arbetsrum brukar se ut som kriget (städade innan ni kom). Papper, pennor och suddbös överallt. Oreda brukar inte störa mig nämnvärt. Jag har en stor anslagstavla (oumbärlig) med skisserna till nästa bok uppnålade, lite inspiration i form av barnböcker jag gillar. Mest svenska.

Sist men inte minst, en surrande laserskrivare på golvet samt en fläskig Cintiq-skärm på arbetsbordet (på tal om oumbärlig).

Det här jobbar jag med just nu:

Det har varit 100% "Vilda Vic" det senaste året. Nu senast hjärteprojektet Vilda Vic och världens största våg, som är bok nummer tre i serien. Jag och författaren Joachim Vogel grejar för tillfället med en engelsk översättning som kommer att mynna ut ett gäng dummys som vi kommer att peppra alla världens surfbutiker, surf-camps osv med.

Ligger också i startgroparna med en ny Halvan-bok. Det skall bli en uppdatering  av Här kommer brandbilen. Det är över trettio år sedan den kom ut så det är verkligen dags.

Arne Norlin har gjort research på Katarina brandstation (för övrigt samma ställe som researchen gjordes på 1995) och skrivit ett manus, så det är bara för mig att hugga in. Men innan jag kastar mig över detta roliga så har jag ett par veckor i mitt garage att se fram emot.

Jag gillar ju att fixa med mina gamla bilar (japp, bara Volkswagens). För tillfället är det en camper från 1985 som står där och grinar åt mig.

Så svetsa…spackla…slipa...slipa. Vill verkligen bli klar med denna så att jag kan ge mig ut på vägarna till sommaren.

Så här ser en typisk arbetsdag ut för mig:

Frulle mellan 07.30 och 08.30 inklusive korsord (japp, har ju åldern inne för detta). Varannan dag ungefär bär det sedan av till Gränby Simarena för ett simpass med mina kompisar i Uppsala Mastersimklubb.

Är det en ny bok på gång så är det först penna och papper ett par veckor tills jag har skissat igenom hela boken. Gick RMI-Berghs en gång i tiden (1986–88), och vi hade en lärare som hette Claes Folkesson som präntade in ”frimärksskissandet” i mig. Det sitter djupt  rotat sedan dess.

Är det original på ”att göra-listan” så är det papper, penna och dator som gäller.

Vid lunchtid kan det bli en vända i skogen som ligger i närheten.

Jobbar fram till ca 18.

Till lunch äter jag:

Oftast gårdagens middag.

Det gör jag när jag tar en paus:

Tar trappen ner till köket, brygger lite kaffe och slösurfar på mobilen i min kökssoffa. Kan bli ett ord i Wordfeud också. Eller Dagens Fyra (DN).

Det gör jag när jag kör fast:

Kör jag fast så gör jag det i skiss-stadiet. Då jag sitter med mina frimärksskisser och försöker få till ett schysst flöde mellan bild och text. Antingen så går jag in i mitt prokrastineringsbejakande fullt ut och lägger ett bud på ytterligare en läsketikett/filmaffisch. Eller så nöter jag på bara. Det senare alternativet har visat sig vara att föredra.

Då är jag nöjd:

När jag känner att jag inte kan bättre än såhär. Känner mig sällan riktigt nöjd dock. Alltid är det nåt.

Det här inspirerar mig:

Jag har ett gäng barnböcker av mina favoriter som ofta åker fram då jag har ett nytt projekt på gång. Lätt att hamna i gamla hjulspår, och då är det bra att bläddra och låta sig inspireras. För att åter hamna i sina gamla hjulspår igen ... he he.

Det bor en nostalgiker i mig så gamla skyltar, filmaffischer etc går jag igång på. Hänger en del på Tradera och budar hem en massa onödiga, men ack så roliga grejer. För ett tag sedan var det till exempel oklistrade läsketiketter som gällde.

Det fick mig att börja teckna:

Jag tillhör ju generationen då listan över möjliga fritidsaktiviteter inte var så dignande. Spelade piano (påtvingat), fotboll och tecknade ... typ. Det blev många myllerbilder med sjörövare på sjörövarskepp, minns jag.

Nånstans på väg in i vuxenlivet föddes förhoppningen att på något vis kanske kunna leva på ”min konstnärliga begåvning”. Jag hade inte en tanke på att det var just illustratör jag skulle kunna jobba som förrän jag fick möjligheten att jobba med tecknad film ett år. Tack vare en kompis fick jag reda på Cinemation sökte mellantecknare till den film de höll på med ”Grodan Boll räddar hönan”. Jag bodde i Uppsala och pendlade till deras mysiga kontor på Bråvallagatan i Stockholm under ett års tid.

Minns att Jan Gissberg (en grymt duktig tecknare och animatör) dök upp med en original-illustration han hade gjort till en sån där Åsa-Nissebok som bara såldes vid juletid. Blev mäkta impad. Där och då gick det upp ett litet ljus för Jonas Tjugofyra jordsnurr att illustratör kanske vore något. Och på den vägen är det.

Tre saker/verktyg jag inte kan arbeta utan:

Penna, papper, min Cintiq-skärm.