”Det är något särskilt med att gå och längta efter en bok”

2021-03-02

Något har hänt i barnboksvärlden. Majoriteten av utgivningen består av böcker som ingår i serier. Varför? Och vad är för- respektive nackdelarna? Vi frågade en litteraturkritiker och en debutant.

I våras debuterade Peter Lind­ström med Diamantkungen, som är den första delen i en ny serie om deckarklubben De tre tigrarna. Den har fått uppmärksamhet för att den är en av få barndeckar­serier som utspelar sig i Stockholm, men en sak har den gemensamt med många andra boksläpp: den ingår i en serie. Handbok för superhjältar, Jakten på Jack, LasseMaja, Musse & Helium, Spöksystrar, Pax ... listan på populära serier för barn kan göras hur lång som helst. Skillnaden är markant mot bokutgivningen för bara några år sedan, då de flesta romaner för barn var fristående berättelser.

– Jag tror att det finns en trygg­het i igen­kännandet, säger Peter Lindström. Dessutom är det enklare att komma in i berättelserna om man redan känner till miljön och karaktärerna.

Han gissar på att dagens sätt att titta på tv-serier hör ihop med serieboksboomen.

– I och med digitaliseringen av tv så har serier ökat i popu­laritet. Vi konsu­merar berättelser på ett annat sätt idag och det beteendet tror jag även kan spilla över på läsandet.

Matilda Nilsson är barnboks­krönikör på bland annat Upsala Nya Tidning och Corren. Dess­utom har hon två barn i bokslukaråldern.

– Jag märker att de föredrar att läsa böcker som ingår i en serie. Det handlar nog om att när en fri­stående bok tar slut så måste du ta farväl av dina favorit­karaktärer och deras värld, medan om du påbörjar en serie så kan du återvända till den världen även när den första boken är utläst.

Hon påpekar att för bok­branschen i stort finns det även många fördelar med formatet: Det går att bygga på med spel, appar, pysselböcker och advents­kalendrar – det yttersta exemplet är Harry Potter där det säljs muggar, halsdukar, trollstavar och små­figurer för åtskilliga miljoner varje år.

– Det ger också större möjlig­heter att skapa relationer till läsarna, säger Matilda Nilsson. Ett ypperligt exempel är Bleck­mossen – en tecknad serie som till en början publicerades i varje nummer av Kamratposten – där man involverat läsarna både kring events och att utveckla historien samt skapa karaktärer.

Och gillar läsarna serierna har man säkra ”prenumeranter” på en rad böcker framöver.

– Det är något särskilt med att gå och längta efter en bok, säger hon. Den här läsargenerationen är så van vid att det alltid finns något mer ett klick längre bort. Fler avsnitt på streamingtjänsternas serier, fler TikTok- eller YouTube­klipp. Min äldsta dotter var så otålig när hon insåg att hon måste vänta på del två av Drakberidaren. Men lyckan var desto större när den kom.

Finns det någon baksida med serieboksboomen? Matilda Nilsson tänker att den eventuellt främst tilltalar och gynnar bokslukare, medan man kanske tappar många som läser mer sällan.

– Man kan även tappa dem som varken har ekonomi att köpa många böcker eller har tålamod att vänta i bibliotekets reservationskö.

Hon påpekar också att annan litteratur riskerar att försvinna, inte minst romaner från andra länder.

– Det blir mycket samma sak, karaktärsbyggande i början med stort fokus på igenkänning i miljöer.

Peter Lindström, som skriver på del två i sin bokserie, är inne på ett liknande spår:

– Nackdelen kan vara att det finns en risk att man upprepar sig. Som författare vill man hitta det som sticker ut. Så här måste man se till att man hittar det unika i berättelsen, då karaktärerna och miljöerna finns sedan tidigare.

Samtidigt ger det en chans att vidareutveckla karaktärerna lite mer än om man bara skriver en bok, menar han.

– Nu kan vissa karaktärsdrag utvecklas genom böckerna och händelser kan knytas ihop på ett riktigt spännande sätt.

Text: Terri Herrera ur Läslust hösten 2020

Nästa bok i Peter Lindströms deckarserie heter Guldkorset och släpps i mars.

Tips på fler aktuella serier: 

Hjärtserien av Ingelin Angerborn. Hjärta av mörker är en fristående fortsättning på Hjärta av damm och Hjärta av sten och släpps i juni.

Hugo och Vilma av Emelie Andrén, illustrerad av Vera Ljunglöf. Otur på en onsdag är tredje delen och släpps i april.

Imperiets arvingar av Oskar Källner och Karl Johnsson. Minnesskrinet är den fjärde delen i sci-fi-serien och släpps i maj.

Signe Holm av Petter Lidbeck. Mobilen, fjärde boken i deckarserien som utsågs till Årets barndeckare 2020 av Crimetime, släpps i juni. 

Relaterade artiklar

Deckarklubben De tre tigrarna är tillbaka!

I Guldkorset blir Ester, Harry och Sigge i deckarklubben De tre tigrarna indragna i ett nytt mysterium. Peter Lindström återvänder till Södermalm i Stockholm och låter verkliga platser och byggnader stå som kuliss till denna spännande och charmiga berättelse om tre vänner och deras äventyr.