Catarina Kruusval

Foto av:

Christer Ehrling

Catarina Kruusval är född 1951 och bor i Göteborg. Hon utbildade sig på Konstindustriskolan HDK, där hon studerade reklam, grafisk form och illustration. 1990 debuterade hon som barnboksillustratör och hon är idag en av Sveriges mest uppskattade bilderbokskonstnärer. Catarina har skapat karaktärerna Ellen, Olle och Fia, och dessutom har hon skapat en smått klassisk pekboksserie med barnvisor och hon har även illustrerat kända sagor i pekboksformat. Under tre decennier har det blivit bortåt 60 bilderböcker (många av dem med egen text) och pekböcker, och även en del kapitelböcker har fått bilder av Catarina. År 1996 tilldelades hon Rabén & Sjögrens tecknarstipendium och år 2000 fick hon Ottilia Adelborg-priset.

Priser och stipendier:

1996 Rabén & Sjögrens Tecknarstipendium.
Juryns motivering: "Människor, djur, natur – alla slags motiv för egen, sinnlig lyskraft när Catarina Kruusval håller i penna och pensel. Med säker och kärleksfull hand har hon skapat en rad älskade figurer, t.ex. gubben Granström och Sill-August, Egon och rävungen och inte minst Ellen. I Catarinas illustrationer blir skogen så vidunderligt grön och hemlighetsfull, havet blir så skummande verkligt och djur och människor så överraskande uttrycksfulla. Och ingen detalj lämnas åt slumpen – något som gör Catarinas bilder extra spännande och inbjudande."
1996 Wettergrens Bokollon.
2000 Ottilia Adelborg-stipendiet.

Catarina Kruusval berättar om sig själv:

Min barndoms bok – den påverkar mig än. Min barndoms mest betydelsefulla bok! Den heter Alla barns sagor och jag tror att min pappa var väldigt förtjust i den här boken för den lästes som godnattsaga var och varannan kväll från det jag var ungefär fem år. Den är utgiven 1954 på förlaget Morby och är en översättning av den engelska boken The Tall Book of Nursery Tales.

Precis som den originaltiteln säger, så har boken just ett avlångt format, c:a 12 centimeter brett och 30 centimeter högt. Formatet är en viktig faktor som ger boken hela dess karaktär. Ett format är ju även det en sorts bild.

The Tall Book rymmer mycket text i form av gamla kända folksagor som ”Rödluvan och vargen” och ”Den fula ankungen” osv. Och boken är samtidigt en sorts bilderbok, med en illustration på varje sida – gjorda av Feodor Rojankovsky*).

The Tall Book var alltså min barndoms saga och bilderboksbild. En mycket älskad bok. Men kärleken bestod nog inte i att boken innehöll underbara bilder eller ljuvliga sagor eller att den hade ett lustigt format. Nej, kärleken bestod i att den gav mig en älskad stund. En stund då pappa satt nära och läste med sin mjuka, varma röst och vi hade trevligt tillsammans. Just därför älskade jag ”den långa boken”.
Men jag hade samtidigt bestämda åsikter om själva boken. Berättelserna var HEMSKA och SORGLIGA. Men när pappa läste kändes det helt okej att höra dem. Och alla sagorna hade ju ett lyckligt slut!

Omslaget var så vackert, tyckte jag, små skojiga djur och blad som svävar fritt på furuliknande bakgrund och titelsidan lovade stort med vacker färgbild. Men sedan … bokens bångstyriga bilder envisades med att var ”fel”! Det blev konflikt mellan mig och ”den långa boken”. För innehållsförteckningen var plötsligt illustrerad i svart-vitt. Och det var svartvita bilder på vartannat uppslag genom hela boken! Varför var inte ALLA dessa trevliga bilder gjorda i färg? Åh, vad jag avskydde de svartvita sidorna. Och vad jag älskade sidorna i färg!

Dessvärre var det bara färgen på de färgade sidorna som gladde. BILDERNA i sig fanns det en hel del att tycka om. Figurerna såg inte tillräckligt trevliga ut. Och så var bilderna lite väl oskarpa. De skulle haft en ordentlig kontur!

Idag tror jag att detta lade grunden hos mig att försöka göra den ”rätta” bilderboksbilden. Så som jag för mer än femtio år sedan skulle velat ha det i ”den långa boken”. Mina bilder är svaret på den där ungens ständigt återkommande, men tysta fundering, VARFÖR har ”den långa boken” bilder som jag inte tycker om?

*) Feodor Rojankovsky, född 1891, var en rysk målare som deltog i första världskriget och som debuterade som barnboksillustratör under ryska revolutionen! Hans öde fascinerar, och via fångenskap i Polen hamnade han så småningom i Paris innan han kom till USA, där han var flitigt anlitad som barnboksillustratör.

Relaterat

Barnens första visbok

Om boken

Bläddra, peka och sjung tillsammans!
Catarina Kruusvals klassiska vispekböcker har lästs och älskats av tusentals barn. Nu kommer de samlade i en härlig sångbok för de allra minsta. En samling med tolv klassiska barnvisor som alla kan sjunga med i: Ekorr’n satt i granen, Imse vimse spindel, Bä bä vita lamm och många fler. Massor av härligt färgglada bilder med mycket att titta på för små sångfåglar. Ett behändigt format som passar de allra yngsta och en perfekt present till dop eller namngivning.Finns även som utgåva med inbyggd ljudspelare under namnet Första visboken.

Catarina Kruusval, Catarina Kruusval

Barnens första visbok

Mamma Mu och Kråkan - Bang Bang Balans och 49 andra sånger att sjunga till musik

Om boken

Äntligen - femtio sånger av Jujja och Tomas Wieslander med musikmodul! Tryck på knappen och sjung med!

Här finns klassiker som Fem fina fåglar, Gunga lite grann, Hej vädret, Klappa händerna och Vipp-på-rumpan-affären. Här finns bebisvisor och gonattvisor, visor om traktor och brandbil och tigertåg ...

Musikerna Backa Hans Eriksson och Malou Meilink har satt noter till och arrangerat sångerna för en lång rad instrument, t ex koskälla, altfiol, flöjt, dragspel och tågvissla!

Sven Nordqvist, som tecknar Mamma Mu och Kråkan, bidrar med både nya och gamla bilder. Marit Törnqvist, som också tidigare samarbetat med Jujja Wieslander i Du och jag och min lilla cykel (2010), liksom Catarina Kruusval som samarbetat med författaren i Trimmel tramm (2008) är också representerade. Emma Adbåge, Lotta Geffenblad och Lena Sjöberg har gjort helt nya bilder till sångerna i boken.

Kärleken till Jujja och Tomas Wieslanders sånger är grundmurad, både hemma och på förskolan. Sångerna har som inga andra vuxit fram i avlyssnandet av barns skapande lek. Denna sångskatt har vuxit sig fast i medvetandet hos en hel generation barn och föräldrar sen starten i slutet av 1970-talet.

Jujja Wieslander skriver i boken:

Precis som visorna kommit till, direkt avlyssnade från sådana lekar, ville vi att instrumenteringen på samma sätt skulle bli lekfull och uttrycka andan i sången. Om det var en sovvisa skulle instrumenten snarka, om barnet lekte uggla i ett ihåligt träd skulle hela låten hoa och hette visan Bang bang balans skulle man känna barnets koncentration.

Backa Hans Eriksson har tillsammans med Malou Meilink arrangerat låtarna på nytt och de spelar alla instrument. Med stor spännvidd och varierad instrumentering har de lyckats återskapa stämningen från de ursprungliga låtarna. Jag har valt ut femtio av de mest omtyckta.

Jujja Wieslander, Sven Nordqvist, Emma AdBåge, Lena Sjöberg, Marit Törnqvist, Catarina Kruusval, Lotta Geffenblad

Mamma Mu och Kråkan - Bang Bang Balans och 49 andra sånger att sjunga till musik

Relaterade artiklar

Magiskt om jättar, spöken, älvor och varulvar

Charlotta Björnulfsons spännande fakta om elva olika sagoväsen har fått underbart fina bilder av Catarina Kruusval, som växlar mellan magisk stämning och finurlig humor.