Kubbes pysselbok med fina fingerdockor.

Kubbe bor långt in i skogen. Han älskar att samla på allt fint som han hittar. Det finns så många skatter där ute, tycker han. Nu kan du hjälpa Kubbe att samla till hans museum. En pysselbok med många kluriga och roliga uppgifter.

Fristående fortsättning på kritikerrosade I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig.

Ombenis sjuttonåriga syster har flytt till Sverige från Kongo, Med sig har hon sin lilla bebis. Plötsligt är de tre personer och en hund i Ombenis lägenhet på tjugotre kvadrat. Systern har svårt att anpassa sig till sitt nya liv, hon är svår att få kontakt med och hon orkar inte ta hand om barnet. Långsamt lyckas Ombeni få reda på vad som egentligen hänt. Hela tiden skaver ovissheten om systern ska få stanna i Sverige.

Christina Wahldén var i Kongo två gånger under 2008-2009 för att skriva en reportagebok till Röda Korset, det blev också en reportageserie i Svenska Dagbladet. Hon kom i kontakt med en ung flicka som, precis som flickan i boken, ensam flytt till Sverige.

I Kongo har drygt fem och en halv miljon människor dött sedan krigsutbrottet 1998. Det är den dödligaste väpnade konflikten i världen sedan andra världskriget. Hundratusentals kvinnor och flickor har våldtagits igen och igen av olika väpnade grupper.

Både I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig och Min systers dotter har många pappor borde användas som diskussionsunderlag i alla gymnasieskolor!

Förra årets ALMA-pristagare Kitty Crowther skildrar en annorlunda vänskap i sin nya bilderbok. Vänskapen mellan den lille mannen och hans ovanlige kompis - Gud.

En dag går den lille mannen ut på en promenad.
Vid sidan av stigen träffar han på Någonting.
- Bli inte rädd, säger den där Någonting.
Lättare sagt än gjort, tänker den lille mannen.
- Vem är ni? frågar han artigt.
- Jag är Gud."

Vem är den där Gud egentligen? En cowboy, en hjort eller en stor gorilla? Eller den lille mannens pappa? Inte liknar han någon sträng gubbe i stor skjorta och långt vitt skägg? Den lille mannen och det där Någonting blir genast vänner. De pratar matlagning och klättrar i träd. Gud leker förvandlingslekar och går på vatten. Den lille mannen simmar och bjuder på omelett med gräslök. Gud är förundrad och nyfiken, den lille mannen lycklig. Det blir en oförglömlig dag för den lille mannen. Och för Gud.

"Den lille mannen går hem och diskar.
Han ler och är lycklig.
Sådana här dagar förändrar ens liv för alltid, tänker han.
Gud återvänder till sin värld, där hans fru väntar på honom.
- Hej kvinna, säger han.
- Hej man, svarar hon. Har det varit en bra dag?
- Ja tack, underbar!"

Den lille mannen och Gud är en bok om vänskap och om annorlunda möten. Kombinationen av den stämningsfulla texten och Crowthers helt enastående, detaljrika och spännande bilder lämnar ingen oberörd. Finns Gud? Och vem är han i så fall?

Vilma är i den åldern då allt är spännande och allt måste tas på största allvar.

Det är kväll. Nu ska Vilma gå och lägga sig. Och hennes apa också. Men inte grisen och inte tigern och inte hunden - och inte mamma. Så Vilma måste säga god natt till allihop innan hon kan krypa till sängs. Sov gott Vilma!

Vilma är i den åldern då allt är spännande och allt måste tas på största allvar.

Vilma och mamma ska handla i affären. Vilma sitter i vagnen och plötsligt får hon syn på något ... och ropar DEN! Så svårt när hon inte kan ordet på det hon vill ha. Är det äpplet? Är det bananen? Är det blomman? Nej, nej, DEN är det, ballongen!

Inte en typisk tonårsbok. För alla som gillade filmen Juno och romanen Nick och Norahs oändliga låtlista.

När Beas ökenråtta dör tycker hennes mamma att hon beter sig som en robot eftersom hon inte sörjer ordentligt. Bea börjar tänka på sig själv som Robot Girl och inser att hon trivs med det. Allt blir mycket lättare när man är gjord av stål.

När familjen flyttar för femtielfte gången hamnar hon i en liten skola där alla har känt varandra sedan dagis. I bänken bredvid sitter Jonah, en pojke som klasskamraterna retsamt kallar för Ghost Boy. Han är en tyst enstöring som inte har haft någon kompis sedan tredje klass. Någonting med honom fångar Beas intresse och snart har en oväntad vänskap vuxit fram. Det är inte romantik, precis, men det är definitivt kärlek. På nätterna lyssnar de på nattradio. Alla ensamma människor som ringer in skapar en fond mot vilken deras vänskap framträder ännu tydligare.

Det här är inte en episk fantasy eller någon storslagen kärleksroman. Det är inte en deckare eller en thriller. Här är det snarare detaljerna, den rappa dialogen, atmosfären och inte minst karaktärerna som skapar lässuget. Det är en hjärtsnörpande vacker berättelse om en flicka och en pojke som blir vänner, och läsaren bjuds på lika mycket skratt som tårar.

Vad gör man med sin kanin när man tröttnat på den?

Pojken i Benjamin Chauds debutbok vill mycket hellre ha en riktig kompis att leka med än en tråkig kanin, hur mjuk och gosig den än är. Han kommer på en smart lösning på problemet. Kaniner gillar att bo i skogen och han ska släppa ut sin kanin Sockan där. Han ska bli en vild och fri kanin.

Det blir inte som pojken tänkt sig, för Sockan föredrar att vara med husse och vill inte alls bli lämnad i skogen. Pojken tillverkar en liten sele, binder Sockan vid ett träd och går sin väg. Men känslorna överväldigar honom och han rusar tillbaka. Sockan är försvunnen! Bara selen är kvar.
Pojken ropar och letar överallt men Sockan finns inte i skogen. Till sist hittar han en stuga, och i stugan finns Sockan, en flicka och hennes hund.
Flickan har just startat ett hem för övergivna djur när hon hittade Sockan. Nu vill hon att pojken och Sockan ska komma tillbaka nästa dag och hjälpa henne att hitta fler.

Allt känns lätt och härligt, nu har pojken både en kanin och en vän!

Mickan är åtta år och räcker inte upp handen så ofta. Men hon är inte så blyg som fröken säger. Det är bara det att hon inte gillar att gå på Natalis Big Bang-kalas, är skiträdd för borrmaskinen i snickis och hatar grejer som är knottriga.

En måndag i klassrummet har det varit inbrott. Först ser inte Mickan och hennes klasskompisar det. Fröken tänder lampan och alla går och sätter sig - alla utom Pecka. Han går fram till klassens akvarium i stället och det är då han märker det.
Fiskarna är borta. Snart står hela klassen runt det tomma akvariet.
Fröken tror att det är Pecka som har tagit fiskarna, men det tror inte Mickan. På rasten pratar alla om fisktjuvarna. Richard och Lacke tror att det är städerskorna som har tagit dem. Inte förrän i sista kapitlet får läsaren reda på vem det är.

Mickan är en underbar karaktär som är efterlängtad i böckernas värld. Hon är den lilla, rädda och tysta tjejen som inte tar så stor plats i klassen, men som observerar allt som händer och berättar om de andra på ett otroligt roligt och allvarligt sätt.
Emma Adbåge har träffat mitt i prick när hon låter Mickan göra revolt mot alla som uppfattar henne som en blyg tjej som behöver ta för sig mer. Hon tar visst för sig, men på sitt alldeles egna sätt.

Dagspöket som pysselbok!

Vem vill inte vara ett spöke ibland? Nu finns en hel pysselbok fylld med pyssel från Dagspöket-böckerna. Här kommer mycket roligt och klurigt att hända.

Är det bara barn som är rädda? Är vuxna också rädda? Och hur är det med djuren - kan de också vara rädda?

En bok om rädsla och om känslan av förlorad kontroll, maktlöshet, vilsenhet, modlöshet, litenhet. Känslan av att stå utanför och mycket, mycket annat ... Vi känner alla igen oss.

Rädsla är en illa sedd känsla, som vuxna gärna vill mota bort ur barns tillvaro. Barn vet vad det är att vara rädd, men erbjuds sällan tillfälle att tala om sin rädsla.
Joar Tiberg smyger in viktiga tankar och teman i bokens vackert formulerade frågeställningar och ger barn konkreta verktyg som kan hjälpa dem att utvecklas och reflektera över sina känslor. Här är rädslorna synliggjorda, möjliga att hantera och övervinna!

Yokoland, som gör illustration och design, är en välkänd norsk illustrations- och designstudio, som fått flera priser både i Norge och internationellt.
Joar Tiberg nominerades till Slangbellanpriset 2010, som delas ut till bästa debutant i barn- och ungdomsbokgenren, för Månen blev rädd, med bilder av Anna Höglund.

Det kända oturstalet tretton påträffas oroväckande ofta i den (just det) trettonde Petrinideckaren. Peter, Petra och Lucy blir intrasslade i en deckarjakt mellan mumier och guldskatter i Lundamuseet Kulturens mörka salar ...

En utställning med värdefulla historiska föremål ska gästa Kulturhistoriska museet - Kulturen - i Lund, och varningsklockorna klämtar för fullt för deckarklubben Hemliga ögat. En anställd på Kulturen verkar ha kopplingar till en hemlighetsfull konstliga med det olycksbådande namnet Tretton. Men vilka ligger bakom ligan och vad är de egentligen ute efter? Och hur kan de förutse varenda spaningsplan som Peter, Petra och Lucy gör upp?

I en nattlig kurragömmalek på museet följer Peter, Petra och Lucy skuggor och villospår tills de plötsligt står öga mot öga med sanningen. En gestalt från det förflutna, mer skrämmande än alla oturstal i världen, träder fram ur dunklet ...

Klurigt pusselmemo med Alfons Åberg.

Roligt memo med Alfons Åberg-bilder. Pussla ihop rätt bild med rätt bokstav!

Industrialismen, Lort-Sverige och arbetarkampen sedd genom ögonen på en femtonårig pojke. Lika fängslande som upplysande - en historisk roman av hög klass!

När Sixtens mor dör beslutar hans styvfar att Sixten måste lämna hemmet och söka jobb. Det är för många munnar att mätta och dessutom är Sixten femton år och arbetsför. Tillsammans med vännen Henning ger han sig av, men det är inte riskfritt att söka arbete i tider när arbetarna gör uppror och kräver sina rättigheter. Det är arbetsgivarna som bestämmer; de som går med i fackföreningen avskedas och de som strejkar ersätts av strejkbrytare. Och om man trots allt får arbete som ströare, märkpojke eller knubbpojke på något av sågverken så är också det förenat med livsfara. Sixten saknar sin mor och sina halvsyskon men på en dans träffar han Viola som erbjuder en smula närhet. Men hon kommer också att lämna honom när hennes familj ger sig av i jakten på arbete. Sixten är en pojke som saknar och längtar men som har lärt sig att bita ihop, vakta sin tunga och göra som han blir tillsagd.

En arbetarhistorisk utvecklingsroman av hög klass! Industrialismens begynnelse, Lort-Sverige och arbetarkampen sedd genom ögonen på en 15-åring år 1907 är lika fängslande som upplysande. Med sin enkla prosa levandegör Bo R Holmberg ett tonårsliv för inte så länge sedan. Även om levnadsvillkoren var radikalt annorlunda brottades människorna med samma existentiella frågeställningar: vuxenblivandet och längtan efter samhörighet och kärlek.

Om en lärare som går för långt. Om en sextonåring som försöker komma till rätta med sina känslor. Om en pappa som blir utmålad som ett monster av tidningarna.
En riktig bladvändare om ett brännbart ämne.

Jon är en sextonårig språknörd som knappt har några vänner men älskar att läsa. Han tycker om att ha det så. En inrutad tillvaro. Kontroll. Som utomstående skulle man nog säga att han lider av Aspergers. Själv säger han att han saknar kompass. Men den här våren förändras allt. Den karismatiska litterturälskande svenskaläraren Liselotte Sand kommer till klassen, och plötsligt har Jon någon som delar hans intressen:

"'Jag bryr mig inte om att du är mycket yngre och min elev', fortsatte Liselotte Sand, 'det är bara dumma regler och fördomar. Är man vän så är man, eller hur? Du och jag, vi tänker lika. Vi är syskonsjälar.'
Det är lätt att komma med facit i efterhand. Det är lätt för andra att vända upp och ner på tidningen och läsa det rätta svaret. Jag hade inget facit. Jag visste ingenting. Jag trodde ingenting. Jag hade just fått en vän. Jag hade blivit utvald. Jag, den lillgamla språknörden utan liv, hade fått en vän som såg ut som en vacker mor och som ville ha mig så som jag var. Precis som jag var."

Med ett rasande driv skriver Marie-Chantal Long om ett laddat ämne. Om sexuella övergrepp, mediers övergrepp mot misstänkta gärningsmän och den skada som rykten och lögner kan åsamka. Kontroversiell, stark och rysligt spännande.

Äntligen ett LasseMaja-spel!

Ett roligt tärningsspel för hela familjen. Här gäller det att slå tärningen och få ihop en hel figur. Varje figur är delad i fyra delar - huvud, axlar, knä och tå. Hittar du rätt ben till Lasse? Och hur ser Maja ut med Muhammeds mage? Du kan själv mixa ihop och skapa egna roliga figurer!
Spelet innehåller tolv av karaktärerna ur LasseMajas detektivbyrå, tecknade av Helena Willis.

Spel för två till sex deltagare, från fyra år.

Ibland händer det tråkiga saker. Som att ens katt kommer bort. Eller att ens mamma tänker ordna en tjejfest åt en som man inte vill ha.

Ibland händer också fantastiska och oväntade saker. Som att det parkerar en blå buss på gården och att en långbent bibliotekarie kliver ut och säger "Howdy" och som blir ens allra bästa vän i världen. Det vet Linn, nio år.

Stultorum infinitus est numerus (det finns hur många dårar som helst), och per aspera ad astra (genom svårigheter till stjärnorna) är några av de latinska citat som nioåriga Linn gillar. Hennes föräldrar är nyskilda och Linn har flyttat med mamma till en lägenhet. Mamman oroar sig över att Linn inte umgås lika flitigt med kompisar som hon själv gör. Men Linn gillar att vara ensam.
När en brölande buss kör in på grusplanen och ett långt jeansbeklätt ben sticker ut från förarsidan ser Linn storögt på. Den mycket långa kvinnan som kliver ut säger: "Howdy, jag är Viktoria Andersson och det här är min bokbuss." Viktoria är liksom Linn en hejare på citat, särskilt Oscar Wilde och Schopenhauer. Konsekvens är den sista tillflykten för den som saknar fantasi, citerar hon samtidigt som hon bjuder Linn på kex före maten.

Linn har aldrig träffat någon så cool som Viktoria men alla är inte lika förtjusta. Mamma tycker att Linn borde umgås med jämnåriga i stället. Lätt för mamma att säga, det inte hon som ska stå ut med Linns jämnåriga. Men en dag möter Linn en jämnårig i bokbussen. Han heter Simon och har läst nästan alla böcker i hela bussen.

I love you Viktoria Andersson är en berättelse som tveklöst står på barnens sida och som bjuder på både skratt och sorgligheter. Om storslagen vänskap som kanske inte alltid finns där man tror och som kan dyka upp när man minst anar det. Om man bara vågar öppna ögonen och hjärtat och ta emot.

En spelgalen veterinär pressas att röja den kända travhästen Ego Boost ur vägen. Andlös spänning och stor dramatik i tionde och avslutande delen av Tre tjejer - Petter Lidbecks deckare med tre kaxiga tjejer i huvudrollen.

Siri och Pella räddar en avsvimmad man ur ett brinnande hus. Mannen är veterinär men spelgalen. Han har slösat bort allt han äger och har och är helt i klorna på skummisar i travbranschen. När de tre tjejerna hör hur han beordras att röja den kända travhästen Ego Boost ur vägen måste de ingripa på nytt.

Spännande, läskigt, oförutsägbart och med en stor portion humor. De tre deckartjejerna liknar inga andra i svensk barnlitteratur. Korta kapitel med cliffhangers gör att man bara måste läsa vidare!

Saba lever i en laglös, postapokalyptisk framtid. Livet är hårt i en ogästvänlig värld där bara de starkaste överlever. En dag kommer en grupp svartklädda ryttare till byn. De dödar Sabas far och rövar bort hennes älskade tvillingbror Lugh. Saba blir ensam kvar med sin lillasyster Emmi, men bestämmer sig genast för att försöka rädda Lugh. Tillsammans ger sig de båda systrarna ut på en lång och farlig resa genom det karga landskapet som bebos av desperata och kuvade människor.

Tempot är högt, karaktärerna unika och historien så spännande att man tappar andan. Blodröd väg är en gripande dystopi och en oförglömlig kärlekshistoria på en och samma gång.

Moira Young tilldelades i januari 2012 det brittiska Costa-priset för sin bok i kategorin "Bästa barnbok" med motiveringen: “It's astonishing how, in her first novel, Moira Young has so successfully bound believable characters into a heart-stopping adventure. She kept us reading, and left us hungry for more. A really special book."

Filmrättigheterna är sålda till Scott Free (Ridley Scotts produktionsbolag).

Det är morgon i New York. En vanlig high school-dag väntar Claire. Peter skolkar och är downtown. I Brooklyn ligger Jasper och sover. Ingen av dem anar att allt ska förändras innan dagen är slut. Det är tisdagen 11 september 2001.

Detta är inte bara en roman om den stora katastrofdagen för tio år sedan. Den handlar också om allt efteråt. Om det svåraste svåra. Men också om hur glädjen och hoppet kan finnas så nära sorgen.
Claires familj kan inte ta sig till sitt hem efter att de två skyskraporna kollapsat. I veckor efteråt har hon sömnsvårigheter och går nattliga promenader. Jasper tillbringar dagen med att samla in papper som har blåst in över Brooklyn från World Trade Center. Senare känner han sig märkligt avtrubbad från händelsen eftersom han sov när det hände. Peter blir ögonvittne till katastrofen men är ändå, eller kanske just därför, den som fattar minst. Hur fattar man det ofattbara?

Claire och Peter är klasskompisar. Jasper och Peter har precis mötts och planerar en dejt. Av en slump möts Claire och Jasper vid Ground Zero en natt när ingen av dem kan sova. De följande veckorna växer en vänskap fram mellan de tre, sammanfogad av tragedin.
Som i många andra romaner av David Levithan spelar musiken en stor roll. Den blir stöttepelaren som hjälper Peter, Claire och Jasper när det känns som att deras värld faller samman.

Lokvargar, shoppingglada maskar och köttbullar som spelar fotboll … Pernilla Stalfelts karaktärer är ofta något udda. Hennes nya hjälte är ett busigt och uppfinningsrikt moln som kan trolla. En galen berättelse för alla Stalfelt-fans.

"Ett lamm kom gående.
Trollerimolnet trollade bort pälsen på lammet.
Oj. Lammet började gråta jättemycket.
Men molnet bara skojade. Hon trollade tillbaka pälsen."

Trollerimolnet är inte elak, bara busig och uppfinningsrik. Hon gör som hon vill. Trollar bort fågelbon, trollar bort Pippis skor och trollar igelkottstaggar till en kaktus i öknen. Molnet busar, testar gränser och hjälper till. Precis som vilken treåring som helst.
Trollerimolnet är en galen bok i sann Stalfeltanda. Smått absurt, men ändå på pricken! Hon lyckas fånga barnets lek och göra en berättelse av den.

"Igelkotten åkte och köpte en glass.
Men se där! Trollerimolnet hade också köpt en glass.
Hon trollade glassarna så att de blev jättestora.
Trollerimolnet och igelkotten skrattade så mycket att dom ramlade omkull."

Kan inte allting bara vara som vanligt? Sara kraschlandar i vardagen efter ett utbytesår i London. Hon vill inget hellre än att få tillbaka "sitt riktiga liv", det vill säga hennes vänner och allt roligt de brukade göra ihop.

Sara är tillbaka hemma i Luleå. Tillbaka till allt hon lämnat och saknat. Vännerna, familjen och, inte minst, Mattias. Mattias som hon dumpade innan hon åkte iväg. Mattias som är tvillingbror med Bella, en av Saras bästa vänner. Hon hade hoppats på att allt skulle vara glömt och förlåtet när hon kom tillbaka. Att de lagom tills skolan börjar igen ska vara tillbaka i sina gamla roller. Men både Bella och Mattias verkar göra sitt bästa för att undvika henne.

För att göra något nytt börjar Sara på jujutsu. Där lär hon känna Adrian. Adrian är sjukt irriterande, ändå blir allting roligare när han är med. Sara har svårt att släppa Mattias, allt med honom är så välbekant och hon vet tusentals saker om honom. Om Adrian vet hon nästan ingenting. Men när Sara måste välja mellan dem är valet inte så enkelt som hon först trodde.

Om att slitas mellan välbekant och nytt. Om att förändras och gå vidare. Och om att halka in på saker som först känns jobbiga, men som kan visa sig vara det bästa man har gjort.

Författaren har skrivit en extrascen till slutet enkom för pocketutgåvan!

Hade Femgänget anat vilka kusliga äventyr de skulle råka ut för, så hade de nog aktat sig för Gamla borgen ...

Det var Femgängets första natt i den ensliga stugan på berget. De hade åkt skidor och kälke hela dagen, och nu sov de som stockar. Plötsligt morrade Tim. Sedan skällde han.
Ögonblickligen blev allihop klarvakna.
"Det mullrar!" sa Anne. "Är det åskan?"
"Titta!" ropade Dick. "Sno er!"
Över berget på andra sidan dalen hängde ett dimmoln som glödde i mörkret. Det virvlade och vajade tungt ...
"Rakt ovanför Gamla borgen ... Det är nåt mystiskt med den. Det måste vi undersöka!

Ingen har väl förmått personifiera en genre så som Enid Blyton med sina ungdomsdeckare. Generationer barn världen över har slukat böckerna om Julian, Dick, George, Anne och förstås hunden Tim.

"Båten har försvunnit", ropade Dick förskräckt, när de återvände till den lilla viken. Femgänget såg sig förfärade omkring. Den lilla båten syntes ingenstans.
"Den måste ha drivit ut till havs med tidvattnet", sa George.
De var fångar på den Viskande ön.

Ingen har väl förmått personifiera en genre så som Enid Blyton med sina ungdomsdeckare. Generationer barn världen över har slukat böckerna om Julian, Dick, George, Anne och förstås hunden Tim.