Bröderna Lejonhjärta ges ut i ny ”förbjuden” utgåva
Foto av :
Kungliga biblioteket, StockholmPublicerad:
2 dagar sedanI samband med Banned Books Week Sverige ges Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta ut i en specialutgåva med texter om yttrandefrihet och förbjudna böcker. Den innehåller även information om hur Bröderna Lejonhjärta spreds i 30 handtillverkade exemplar, sk Samizdat, via hemliga nätverk i Tjeckoslovakien under Kalla kriget på 80-talet. Pocketutgåvan avslutas med efterord av Laurie Halse Anderson, 2023 års mottagare av Astrid Lindgren Memorial Award, som vi även publicerar här.
– Det känns främmande att en bok som Bröderna Lejonhjärta inte skulle finnas att läsa, men så har det varit historiskt och så är det för många andra böcker även i dag. När auktoritära krafter vill förbjuda och försvåra tillgången till litteratur blir det en motståndshandling att läsa den, säger Hanna Nordell, verksamhetschef för Svenska PEN.
– Barn har rätt till bra berättelser. Det är ledorden för Astrid Lindgren Memorial Award och något vi alltid måste värna, säger Åsa Bergman, verksamhetsansvarig för Astrid Lindgren Memorial Award.
– Astrid kämpade hela livet mot orättvisor och förtryck. Jag tror hon hade varit stolt över den här specialutgåvan av Bröderna Lejonhjärta, men samtidigt också sorgsen över utvecklingen med förbjudna böcker runt om i världen, säger Annika Lindgren, publicistiskt ansvarig på Astrid Lindgren AB och barnbarn till Astrid Lindgren.
När Astrid Lindgrens tjeckoslovakiska förlag inte ville ge ut Bröderna Lejonhjärta bestämde sig översättaren Jarka Vrbova för att ta saken i egna händer och tryckte en Samizdat-utgåva i totalt trettio exemplar under åren 1980–1982. Samizdat är en term som beskriver böcker som spreds via hemliga nätverk i Östblocket under kalla kriget. Till synes små motståndshandlingar som spelade stor roll i kampen mot totalitära regimer. Eftersom alla tryckerier var statligt kontrollerade producerade Jarka Vrbova böckerna med karbonpapper och en gammal skrivmaskin från 1930-talet, i omgångar om tio exemplar åt gången.
Totalt trycktes 30 exemplar av den tjeckoslovakiska samizdat-utgåvan av Bröderna Lejonhjärta. Bara tre har bevarats och ett av dessa finns i Astrid Lindgrens arkiv på Kungliga biblioteket i Stockholm. Arkivet är det största som en enskild svensk lämnat efter sig och upptogs 2005 på Unescos lista över Världsminnen (Unesco Memory of the World Register).
På insidan av pärmarna till den nya pocketutgåvan finns foton från Kungliga Bibliotekets samizdat-utgåva. Boken inleds med en text om yttrandefrihet och avslutas med efterord av Laurie Halse Anderson, vars egna böcker har förbjudits på flera bibliotek och skolor i USA på grund av ämnet eller handlingen. En särskild lärarhandledning har också tagits fram. Bakom pocketutgåvan står Svenska PEN och Astrid Lindgren Memorial Award, i samarbete med Astrid Lindgren AB och Rabén & Sjögren.
Ladda ner lärarhandledning.
Efterord av Laurie Halse Anderson
Astrid Lindgren och hennes böcker har länge varit min ledstjärna. När jag var barn var Pippi Långstrump min hjälte, eftersom hon var så stark, rolig och hade fräknar precis som jag.
När jag blev författare bidrog Astrid Lindgrens försvar av barns rätt till läsning till att staka ut min bana. Hon formade den känsla av ansvar som jag känner inför mina läsare och deras familjer.
När jag besökte Sveriges nationalbibliotek, Kungliga biblioteket, visade personalen mig några av skatterna i Astrid Lindgrens arkiv, som ingår i Unescos världsminnesregister. Det var en fröjd att se hennes tidiga utkast.
Och så plockade de fram en liten bok som fick mig att tappa andan. Det var en tjeckisk översättning av Bröderna Lejonhjärta, Astrid Lindgrens berättelse om kärlek, uppoffring och kampen mot auktoritärt förtryck. Den utgåva jag såg på biblioteket var en samizdat. Den hade översatts, kopierats och delats under jord och i hemlighet, i det som då var Tjeckoslovakien, eftersom berättelsens budskap om frihet och kärlek hade kunnat hota de som satt vid makten.
I mörka tider för litteraturen in ljuset.
I alla länder och kulturer har människor genom historien använt sig av berättelser för att förbereda sina barn inför den värld de kommer att ärva. Berättelser öppnar dörren för samtal och mognad. Böcker stärker oss och hjälper till att lägga grunden för moral och visdom.
Just nu upplever vi emellertid en aldrig tidigare skådad nivå av censur inom barnlitteraturen. Bland mina böcker bannlyser de oftast min roman Säg något (Speak) och min självbiografi Shout, eftersom båda utforskar ämnet sexuellt våld.
Hundratals av mina kollegor världen runt har också fått sina böcker bannlysta.
Extremister som bannlyser böcker vill inte att barn eller tonåringar ska läsa något om sex, om gay- eller transpersoner, om svarta eller bruna människor eller om någon annan religion än deras egen.
Makthungriga, hatfyllda extremister börjar med att bannlysa böcker. Historien lär oss att de sedan börjar bannlysa människor.
Men att få ta emot Astrid Lindgren Memorial Award har gett mig hopp, och inspirerat mig att börja drömma igen. Precis som någon av hennes figurer känner jag mig modig nog att göra vad som helst.
När Astrid Lindgren fick ta emot H.C. Andersen-priset 1958 sa hon: ”Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi.”
Jag hoppas att ni vill göra mig sällskap i detta löfte: Att vi tillsammans ska drömma om den värld som barn förtjänar.
En värld som respekterar barns rättigheter och behov.
En värld som hedrar och skyddar konstnärlig frihet.
En värld som gror ur kärlek och göds av glädje, så att alla våra barn får fira en värld där det råder fred.
Först ska vi drömma om den världen, sedan ska vi skapa den.
Laurie Halse Anderson
Mottagare av Astrid Lindgren Memorial Award 2023
(Reviderad version av tacktalet som hölls vid prisceremonin)
Översättning av Amanda Svensson
Relaterade artiklar