Underfundigt och fartfyllt hattäventyr
Illustration av:
Sofia FalkenhemPublicerad:
0 dagar sedanI sin bilderboksdebut skriver Jenny Jägerfeld om när saker inte riktigt blir som man tänkt sig – men ändå blir bra till slut. Med varma pasteller och en stor dos humor skildrar Sofia Falkenhem förvandlingen av Hunters fantastiska hatt. Det är roligt, fartfyllt och perfekt för högläsning.
Vid havet MÅSTE man ha hatt. Annars kan man få bränd nos. Det säger pappa. Så Hunter ger sig ut för att hitta den perfekta hatten – och hittar verkligen Hattarnas hatt – med en rödrutig rosett och breda brätten.
Men en sommardag vid havet är full av faror: vespor som visslar förbi, färg som skvätter och båtar som guppar. Gång på gång blir hatten ”alldeles förstörd”. Eller blir den verkligen det?
Med hjälp av farmors fantasi förvandlas varje fläck, hål och skrynkla till något ännu bättre än en vacker hatt: En flodhästhatt! En hatt med lufthål! En hopfällbar hatt!
– Idén till Hunters hatt kommer från en Italienresa med familjen. Min bror hade köpt en hatt som han var väldigt nöjd med och pratade mycket om, men sedan var det som att den där hatten var cursed! Redan på flygplatsen hade väskan hade gått sönder och hatten kom åkandes runt på bandet, sedan blåste den iväg när vi var ute på havet, någon satte sig på den, den fick en fläck och så vidare, berättar Jenny Jägerfeld och fortsätter:
– För att uttrycka sig på ”psykologiska” så tänker jag att boken handlar om coping-mekanismer. När saker inte blir som man vill eller tänkt sig, hur hanterar man det då? Farmor hjälper Hunter att klara av att hatten kanske blir lite demolerad genom att ge honom en idé om hur man skulle kunna se på hatten. Som finare, coolare, bättre, med sina hål, färgfläckar och allt vad det är.
De varma och humoristiska illustrationerna är tecknade av Sofia Falkenhem, som i våras nominerades till debutantpriset Slangbellan för sin bilderbok Dagen vi träffade en drake.
– Jag har inte riktigt jobbat med antropomorfa djur på det här sättet förut, men på ett sätt var det bra för det gjorde det möjligt att teckna på instinkt. Karaktärerna är så tydliga i Jennys text och det var bara att locka fram deras personligheter ur skissboken. Jenny var ytterst generös och hade som enda krav att Hunter skulle ha bra flaxöron och Farmor är storrökare, säger Sofia Falkenhem.
Relaterade artiklar